Introduktionskurs till miljökommunikation-Samhälle , socialt samspel och kommunikativa färdigheter
Kursen introducerar studenterna till sociologiska, socialpsykologiska och kunskapsteoretiska teorier och begrepp, bland annat till teorin om symbolisk interaktionism, som används för att förstå mänskligt handlande i naturresursförvaltning. Den ger också möjlighet att utveckla praktiska färdigheter för att underlätta en konstruktiv dialog i små grupper. Sociala och epistemologiska teorier presenteras i föreläsningar och litteratur, och eleverna får i övningar tillämpa dessa teorier i analys av pågående sociala processer och fallstudier. Det pedagogiska upplägget för kursen är att 1) studenterna ska observera konkreta situationer som är relevanta för miljökommunikation, vilket kommer att generera en efterfrågan på teori, 2) presentation av teori, 3) studenterna ska analysera och tolka konkreta fall genom att tillämpa samhällsvetenskapliga teorier, 4) studenterna ska överväga normativa aspekter av situationen (vad som kan ändras och hur). Följaktligen finns det ett samband mellan föreläsningar, litteratur, övningar och laborationer.
Studenterna genomför också ett litet projekt är ansluten till ett problem med relevans för miljökommunikation
Obligatoriskt är: Få godkänt på hemtentamen, deltagande i projektarbetet och deltagande i processledningsövningar.
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för MX0115
Läsåret 2023/2024
2023-08-28 - 2023-10-30
Läsåret 2022/2023
2022-08-29 - 2022-10-31
Läsåret 2021/2022
2021-08-30 - 2021-11-01
Läsåret 2020/2021
2020-08-31 - 2020-11-01
Läsåret 2019/2020
2019-09-02 - 2019-10-31
Läsåret 2018/2019
2018-09-03 - 2018-11-11
Läsåret 2017/2018
2017-08-28 - 2017-11-05
Läsåret 2016/2017
2016-08-29 - 2016-11-06
Kursplan och övrig information
Kursplan
MX0115 Introduktionskurs till miljökommunikation-Samhälle , socialt samspel och kommunikativa färdigheter, 15,0 Hp
Introduction to environmental communication - Society, social interaction and communicative skillsÄmnen
MiljövetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Halvtidstentamen | 5,0 | 0004 |
| Hemtentamen | 10,0 | 0005 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande Engelska 6 från gymnasieskolan.Motsvarande 180 hp varav 90 hp i något ämne inom naturvetenskap, teknik eller samhällsvetenskap.
Mål
Syftet med kursen är att utveckla en förståelse för miljökommunikation som en social process som samtidigt är beroende av, och påverkar samhället, och att utveckla grundläggande färdigheter för att underlätta en konstruktiv dialog i små grupper med betydelse för naturresurser. Både makro- och mikro sociologiska teorier behövs för att förstå miljöinkommunikation och dess relevans i samhället och förvaltningen av naturresurser .
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
-Beskriva teoretiska ansatser för att förstå relationen mellan människor och miljön.
-Diskutera kommunikationens roll i utvecklingen och lösningen av miljöproblem.
-Beskriva metoder för att underlätta konstruktiv dialog i små grupper.
-Reflektera över sina egna erfarenheter av kommunikationssituationer, tillämpa teorier från kursen.
Innehåll
Kursen introducerar studenterna till sociologiska, socialpsykologiska och kunskapsteoretiska teorier och begrepp, bland annat till teorin om symbolisk interaktionism, som används för att förstå mänskligt handlande i naturresursförvaltning. Den ger också möjlighet att utveckla praktiska färdigheter för att underlätta en konstruktiv dialog i små grupper. Sociala och epistemologiska teorier presenteras i föreläsningar och litteratur, och eleverna får i övningar tillämpa dessa teorier i analys av pågående sociala processer och fallstudier. Det pedagogiska upplägget för kursen är att 1) studenterna ska observera konkreta situationer som är relevanta för miljökommunikation, vilket kommer att generera en efterfrågan på teori, 2) presentation av teori, 3) studenterna ska analysera och tolka konkreta fall genom att tillämpa samhällsvetenskapliga teorier, 4) studenterna ska överväga normativa aspekter av situationen (vad som kan ändras och hur). Följaktligen finns det ett samband mellan föreläsningar, litteratur, övningar och laborationer.
Studenterna genomför också ett litet projekt är ansluten till ett problem med relevans för miljökommunikation
Obligatoriskt är: Få godkänt på hemtentamen, deltagande i projektarbetet och deltagande i processledningsövningar.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Examination sker genom :
Hemtentamen
Rapport om projektarbetet
För att bli godkänd på kursen är det obligatoriskt att :
Delta i projektarbetet
Delta i processlednings work-shops
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Note: This list comprises required readings for each course week. A detailed list including suplementary readings will be provided at the start of the course. Note that small changes in the literature list may occur.
Course Week 1
Harrington, A. (2005). Modern Social Theory – An Introduction. Oxford University Press: Oxford
Introduction: What is social theory, pp. 1-14
Chapter 10: Structure and Agency, pp. 215-232
Marsh, D., & Furlong, P. (2010). A Skin Not a Sweater: Ontology and Epistemology in Political Science. In D. Marsh, & G. Stoker (Eds.), Theory and Methods in Political Science, 3 ed., pp. 184-211. Palgrave Macmillan.
Moon, K. and D. Blackman (2014). "A guide to understanding social science research for natural scientists." Conservation Biology 28(5), pp. 1167-1177.
Course Week 2
Pezzullo, P., Cox, R. (2018). Environmental communication and the public sphere. 5th edition. Sage publications: Washington DC.
Chapter 1: Defining Environmental Communication
Milstein, T., (2009). Environmental communication theories. Encyclopedia of communication theory, 2, pp. 345-349.
MISTRA EC (2019). MISTRA Environmental Communication: reframing communication for sustainability, Program Plan. Retrieved from: https://www.slu.se/globalassets/ew/subw/mistraec/about/mistra-environmental-communication-programme-plan-for-year-3-final-complete-2021.pdf
Section 2: Scientific value of the programme
Course Week 3
Joas and Knoebl (2009). Interpretive approaches (1). Symbolic interactionism. In Social theory Cambridge University Press
Buijs, A., Hovardas, T., Castro, P., Devine-Wright, P., Figari, H., Fischer, A., Mouro, C., Selge, S. (2012): Understanding people's ideas on natural resource management: research on social representations of nature and the environment. Society and Natural Resources 25, pp. 1167–1181.
MacGregor, S., (2017). Gender and environment: An introduction. In S. MacGregor (Ed.), Routledge Handbook of Gender and Environment. (Routledge International Handbooks). Routledge.
Only pages 1-6
Hathaway, J.R., (2020). Climate Change, the Intersectional Imperative, and the Opportunity of the Green New Deal. Environmental Communication 14, 13–22.
Course Week 7-8
Innes, J. and Booher, D. (2016). Collaborative rationality as a strategy for working with wicked problems. Landscape and Urban Planning, 154**, **pp. 8-10.
Reed, M. S. (2008). Stakeholder participation for environmental management: A literature review. Biological Conservation, 141, pp. 2417-2431.
Brulle, R. J. (2010). From Environmental Campaigns to Advancing the Public Dialogue: Environmental Communication for Civic Engagement, Environmental Communication, 4(1), pp. 82-98
Sprain, L., Over, B.V., & Morgan, E.L. (2016). Divergent meanings of community.
Westin, M., Hallgren, L., Montgomerie, E. (2023). Between authority and argumentation: facilitators’ use of power in collaborative governance. Journal of Environmental Planning and Management.
Westin, M. (2019) Rethinking power in participatory planning: towards reflective practice. Dissertation. SLU, Uppsala.
Pages. 11-12.