Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för MX0157
Läsåret 2023/2024
2024-03-20 - 2024-06-02
Läsåret 2022/2023
2023-03-22 - 2023-06-04
Kursplan och övrig information
Kursplan
MX0157 Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt, 15,0 Hp
Engaging critically with environmental governance practicesÄmnen
MiljövetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Teorier om miljöstyrning i praktiken | 6,0 | 0004 |
| Planera och genomföra ett forskningsprojekt | 6,0 | 0005 |
| Komunicera och reflektera med praktiker | 3,0 | 0006 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande Engelska 6 från gymnasieskolan.Kunskaper motsvarande minst 180 hp med fördjupning omfattande minst 90 hp inom ett enskilt ämne (t.ex. biologi eller nationalekonomi) inom ett av följande utbildningsområden:
- naturvetenskap
- teknologi
- samhällsvetenskap (sociologi, psykologi, ekonomi, statsvetenskap, kulturgeografi, mediavetenskap)
Mål
Kommunikation är avgörande för miljöstyrningens praktik. Denna praktik inkluderar bland annat naturresurshantering, organisering av gemensamt handlande, koordinering av aktörssamverkan och inrättandet av arenor för allmänhetens deltagande. Syftet med den här kursen är att utveckla fördjupade insikter i hur miljöstyrning går till i praktiken. För att utveckla denna förståelse utforskar studenterna konkreta fall av miljöstyrning utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Detta innebär att de genomför en teoretiskt underbygg undersökning för att, i samarbete med berörda aktörer så som medborgare, professioner och intresseorganisationer, bedöma och föreslå förbättringar av det undersökta fallet. Studenter som deltar i kursen kommer att utveckla kunskap om ett antal socialkonstruktionistiska teorier. De kommer också att förbättra sin processledningskompetens och förmåga att samla in och analysera empiri med hjälp av metoder som är användbara inom såväl forskning som verksamheter utanför akademin.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
beskriva olika teoretiska perspektiv som är lämpliga för att utveckla kritisk förståelse för miljöstyrningens praktik
beskriva kvalitativa forskningsmetoder som kan användas för att undersöka och bedöma en pågående miljöstyrningspraktik
tillämpa olika teoretiska perspektiv för att kritiskt reflektera över och bidra till en pågående miljöstyrningspraktik
arrangera och leda aktiviteter där de tillsammans med andra aktörer kan lära och reflektera över resultat och vad de kan innebära för det undersökta fallet ifråga.
Innehåll
Kursen består av två delar, en teoretisk och en erfarenhetsbaserad/praktisk. I den teoretiska delen presenteras teorier som är relevanta för att förstå miljöstyrning, som tillexempel teorier om social praktik, diskurs, symbolisk interaktionism, makt och "frame" teori. Kvalitativa forskningsmetoder som tillexempel intervjuer, fokusgrupper och deltagande observationer, tillsammans med analys av empiriskt material genom kodning, presenteras och diskuteras också. Den teoretiska delen av kursen avslutas med en bedömning av studentens förståelse. Aktivt deltagande i workshops som rör den teoretiska delen är obligatoriskt.
Den erfarenhetsbaserade delen innebär att studenter genomför ett projekt där de undersöker ett fall av pågående miljöstyrning (tillexempel kommunal förvaltning av vattenområden, samordning av gräsrotsorganisationers aktiviteter, eller konflikthantering mellan olika intressenter) i Sverige eller annat land. Under projektarbetet deltar studenterna i sitt valda fall utifrån ett kritiskt förhållningssätt: De tillämpar de introducerade forskningsmetoderna och teorierna för att samla in och analysera empiriskt material; de redovisar resultaten av sin undersökning och presenterar dem för relevanta aktörer i en lärande aktivitet (till exempel workshop, seminarium, eller webbinarium) som de designar och leder. Det undersökande projektarbetet förväntas innehålla någon form av (ut)värdering samt förslag på förbättringar av det valda miljöstyrningsfallet. Under hela den undersökande processen interagerar studenterna med de aktörer som ingår i deras fall. Aktivt deltagande i alla aktiviteter som ingår i projektarbetet är obligatoriskt.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Studenterna examineras både med avseende på den teoretiska och den erfarenhetsbaserade delen av kursen.
Examination sker genom:
hemtentamen
rapport om projektarbetet.
Fordringar för godkänd kurs är:
godkänd hemtentamen
godkänd rapport om projektarbetet
aktivt deltagande i obligatoriska workshops
aktivt deltagande i aktiviteter som ingår i projektarbetet.
Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Bacchi, C. L. (2009). Analysing policy: what's the problem represented to be? Pearson Australia. Introduction and chapter 1 (pages 1-24).
Bäckman, M., Pettersson, K., & Westberg, L. (2024). Tracing sustainability meanings in Rosendal: Interrogating an unjust urban sustainability discourse and introducing alternative perspectives. Local Environment, 0(0), 1–18. https://doi.org/10.1080/13549839.2023.2300956
Bäckman, M. (2023). (Un)sustainable everyday practices sociomateriality shaping sustainability in an urban district. Journal of Consumer Culture, 0(0). https://doi.org/10.1177/14695405231199306
Boström, M., Uggla, Y. & Hansson, V. (2018). Environmental representatives: whom, what, and how are they representing?, Journal of Environmental Policy & Planning, 20(1), 114–127.
Evans, J. & Thomas, C. (2012) Environmental Governance. Routledge. Ch. 1 Introduction.
G. C. S. Kanarp & Lotten Westberg (2023) Adapting climate change – how government authorities in Sweden make sense of adaptation through a network practice, Journal of Environmental Planning and Management, DOI: 10.1080/09640568.2023.2171278
Hysing, Erik (2009) From Government to Governance? A Comparison of Environmental Governing in Swedish Forestry and Transport, Governance: An International Journal of Policy, Administration, and Institutions 22(4): 647–672.
Jacobson, K. (2013). From Betterment to Bt maize. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. https://res.slu.se/id/publ/41429 « Discourse, power and ciritique » (pages 61-64), and « Critical discourse analysis » (pages 85-88)
Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., & Wik-Karlsson, J. (2017). Sami-state collaboration in the governance of cumulative effects assessment: A critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review, 64, 67–76. https://doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003 (Relevant for the lecture on Environmental governance and indigenous rights)
Lemos, M. C., & Agrawal, A. (2006). Environmental Governance. Annual Review of Environment and Resources 31(1), 297–325.
Lidskog, R., & Sundqvist, G. (2018). Environmental Expertise. In Boström, M. & Davidson, D.J. (Eds.), *Environment and Society: Concepts and Challenges *(pp. 167–186). Springer.
Nicolini, D. (2017). Practice Theory as a package of Theory, Method and Vocabulary: Affordances and Limitations. In Jonas, M., Littig, B., & Wroblewski, A. (Eds.), Methodological reflections on practice oriented theories, pp. 19–34. Springer.
O’Neill, J. (2001). Representing People, Representing Nature, Representing the World. Environment and Planning C: Politics and Space. 19(4), 483–500.
Sarkki, A. L., Kaisa Raitio, Bruce C. Forbes, Kristina Labba, Mia Landauer, Camilla Risvoll, Simo. (2022). Unpacking reindeer husbandry governance in Sweden, Norway and Finland: A political discursive perspective. In Reindeer Husbandry and Global Environmental Change. Routledge. (Relevant for the lecture From Research to Practice)
Webb, J., & Tarleton, B. (2018). *Getting things changed: Social practices booklet. *Bristol. Retrieved from: *https://www.bristol.ac.uk/media-library/sites/sps/images/gettingthingschanged/SPT%20booklet_web.pdf *
Supplementary readings:
Ansell, C. & Torfing, J. (Eds) (2016) Handbook on Theories of Governance, Cheltenham, UK: Edward Elgar.
Arts, B., Behagel, J., Turnhout, E., de Koning, J., & van Bommel, S. (2014). A practice based approach to Forest governance. Forest Policy and Economics, 14: 4–11.
Bertolini L, Laws D, Higgins M, et al. (2010) Reflection-in-action, still engaging the professional? Planning Theory & Practice, 11(4), 597–619. (Relevant for lecture From Research to Practice)
Beuger, C. (2014). Pathways to practice: praxiography and international politics. European Political Science Review, 6(1), 383–406.
Bowen, Glenn A. (2006). Grounded theory and sensitizing concepts. International journal of qualitative methods 5(3), 12-23.
Connelly S, Richardson, T., & Miles, T. (2006). Situated legitimacy: Deliberative arenas and the new rural governance. Journal of Rural Studies 22(3), 267–277.
Crang, M., & Cook, I. (2007). Doing ethnographies. Sage. In particular: section 1 getting ready (pp 15–35); section 2 constructing ethnographic information, chapter 5: interviewing (pp 57–81).
Feldman, M.S., & Orlikowski, W.J. (2011). Theorizing Practice and Practicing Theory. Organization Science, 22(5), 1240–1253.
Fischer, A. (2021, 21 April). The struggle over sustainability: On the co-construction of meaning in environmental governance. In: Sveriges lantbruksuniversitet, Föreläsningar av nya professorer 2020-2021 [Video]. https://www.youtube.com/watch?v=EYtuP0ino3M&t=5550s
Fischer, A., Spekkink, W., Polzin, C., Díaz-Ayude, A., Brizi, A., Macsinga, I. (2018). Social representations of governance for change towards sustainability: perspectives of sustainability advocates. Environmental Politics, 27(4), 621-643.
Guasti, P. & Geissel, B. (2019) Saward’s Concept of the Representative Claim Revisited: An Empirical Perspective. Politics and Governance, 7(3), 98–111 (just focus on the application part, no need to read the contextual part of the paper)
Harvard Sociology (n.d.) Strategies for qualitative Interviews. 4p. Retrieved from: https://sociology.fas.harvard.edu/files/sociology/files/interview_strategies.pdf
Hausknost, Daniel (2020). The environmental state and the glass ceiling of transformation. Environmental Politics 29(1): 17-37.
Joosse, S., Powell, S., Bergeå, H., Böhm, S., Calderón, C., Caselunghe, E., Fischer, A., Grubbström, A., Hallgren, L., Holmgren, S., Löf, A., Nordström Källström, H., Raitio, K., Senecah, S., Söderlund Kanarp, C., von Essen, E., Westberg, L., & Westin, M. (2020). Critical, Engaged and Change-oriented Scholarship in Environmental Communication. Six Methodological Dilemmas to Think with. Environmental Communication, 14(6), 758-771.
Jørgensen, Marianne W., and Louise J. Phillips. (2002). Discourse analysis as theory and method. Sage, chapter 1 introduction
Moran, L., & Rau, H. 2014. Mapping divergent concepts of sustainability: lay knowledge, local practices and environmental governance. Local Environment, 21(3), 334–360
Pickering, Jonathan, Bäckstrand, Karin & Schlosberg, David (2020). Between environmental and ecological democracy: theory and practice at the democracy environment nexus, Journal of Environmental Policy & Planning 22(1): 1-15.
Shove, E., Pantzar, M., & Watson, M. (2012). The Dynamics of Social Practice: Everyday Life and how it Changes. Sage.
Smith TSJ. (2020). Policy, polycentrism, and practice: Governance imaginaries in sustainability transitions. Area. 52: 187–195. https://doi.org/10.1111/area.12560
Van der Molen, F. (2018). How knowledge enables governance: The coproduction of environmental governance capacity. *Environmental Science and Policy, *87, 18–25.
Westberg, L., Waldenström, C. (2016). How can we ever create participation when we are the ones who decide? On natural resource management practice and its readiness for change. Journal of Environmental Policy and Planning, 19(6), 654-667.
Westin, M. (2019). Rethinking power in participatory planning: towards reflective practice. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Chapter 2.3, p.30–33. (Relevant for lecture From Research to Practice)
Wysocki, J. (2012). The environment has no standing in environmental governance. Organization & Environment, 25(1), 25-38.