Skogsbruk - styrning och ekonomi
Information från kursledaren
Välkommen till kursen. Det finns ett preliminärt schema ute nu, notera att det kan komma att uppdateras fram till kursstart
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-03-17 och 2025-04-07
Andra kursvärderingar för SV0039
Läsåret 2023/2024
Skogsbruk - styrning och ekonomi (SV0039-30487)
2024-01-15 - 2024-03-19
Kursplan och övrig information
Kursplan
SV0039 Skogsbruk - styrning och ekonomi, 15,0 Hp
Forestry - management and economicsÄmnen
SkogsbruksvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Virkeslära | 3,0 | 0001 |
Skogsteknologi | 3,0 | 0002 |
Övningar och inlämningsuppgifter | 1,5 | 0003 |
Lönsamhet och beslutsanalys | 5,5 | 0004 |
Fastighetsvärdering och beskattning | 2,0 | 0005 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 60 hp skogsbruksvetenskap samt 30 hp företagsekonomiMål
Kursen syftar till att, genom att kombinera skogsteknologi, virkeslära och skogsekonomi, ge studenten systemförståelse för att analysera styrning och drift av företag i den skogliga sektorn.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- förklara grundläggande begrepp och principer för styrning av skogsindustriella försörjningskedjor
- förklara principer för marknadsbehovsstyrd virkesförsörjning
- förklara och diskutera kring leveransformer, apteringsprinciper, virkeshantering och leveransstrategier genom hela värdekedjan
- redogöra för och analysera grundläggande begrepp och principer för upphandling och styrning av drivning och rundvirkestransport
- upprätta kalkyler för lönsamhetsbedömning för val av skogsskötselåtgärder, inklusive fastighetsvärdering, samt finansiella risker
- analysera och diskutera avvägningar av olika nyttigheter av skog
- redogöra för och analysera beskattningsreglers betydelse för skogsbruket
- redogöra för möjliga strategier för generationsväxling i ett mindre eller medelstort skogsbruksföretag.
Innehåll
*Ämnesmässigt innehåll: *
Kursen syftar till att utveckla förmåga att använda relevanta verktyg och metoder för styrning och ekonomisk planering av skogliga verksamheter i olika skala – från den skogsindustriella råvaruförsörjningskedjan till mindre skogsbruksföretag med fokus på skogsbruksvetenskapliga problemställningar.
Kursen inleds med att ge en ämnesspecifik översikt av skogsindustriella försörjningsprocesser och den skogliga värdekedjan. Bland annat diskuteras leveransstrategier och -former, apteringsprinciper, upphandling av skogliga entreprenadtjänster, produktions- och transportstyrning samt flödesoptimering utifrån ett marknadsinriktat virkesförsörjningsperspektiv.
Därefter fortsätter kursen med att analysera olika beslutsproblem inom skogsbruket när det gäller säkerhet, risk och osäkerhet med hjälp av investerings- och beslutsteori. Lönsamhetsbedömningar genom kalkyler tillsammans med olika numeriska optimerings- och simuleringsmetoder används som verktyg för att studera olika beslutsproblem inom skogsbruket vad gäller säkerhet, risk och osäkerhet.
Slutligen innehåller kursen fastighetsvärdering och beskattningsregler samt olika strategier för generationsväxling i ett mindre eller medelstort skogsbruksföretag.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, seminarier, övningar och fallstudier. Kursen baseras på problembaserat lärande (PBL) där fallstudier genomförs med fokus på skogsbruksvetenskapliga frågeställningar.
Kursen fokuserar på följande generella kompetenser
- muntlig och skriftlig presentation
- diskussion av skogliga beslut.
*Följande moment är obligatoriska*
- övningar
- seminarier.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
- Godkända tentamina
- Godkända muntliga och skriftliga redovisningar.
- Fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen överlapparSV00021 Marknadsinriktad virkesförsörjning
FÖ0483 Ekonomisk analys av skogliga problem
SG0206 Marknadsinriktad virkesförsörjning
SG0248 Skogliga ekonomiska analyser
FÖ0494 Skogliga ekonomisk analys och virkesmarknad
SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, [www.slu.se](
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skogsekonomi
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Modul: Skogsteknologi:
Fjeld & Dahlin 2017. Nordic logistics handbook forest operations in wood supply: Länk
Modul: Virkeslära:
Scannad litteratur: Länk
Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter: Länk
Biometerias vission virkesmätning (sammanfattar fördjupningslitteraturen). I tryck och förhoppningsvis klar till kursstart)
Modul:** Lönsamhet och beslutsanalys**
Sören Wibe. Skogsekonomi –en introduktion (pdf i klassrum i Canvas)
Extra fördjupning inom Virkeslära (EJ obligatorisk):
Berg, P. och Oja, J. 2004. Att detektera fibervinkel med fyra kameror på obarkade stockar – resultat från vinterprov. L-Rapport 0404010. Trätek. Stockholm.
Berg, P. 2013. SP Kvalitet On-Line. SP arbetsrapporter 2013:71. SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Stockholm.
Biometria 2023. Biometrias kontroll av virkesmätning. Biometrias instruktioner för virkesmätning.
Björklund, L. 1988. Vägning av massaved med torrhaltsbestämning. Rapport nr 198. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Björklund, L. 1989. Vägning av massaved i norra Sverige – praktiska aspekter. Rapport nr 210. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Björklund, L. 2003. Utvecklingsidéer för svensk virkesmätning. SDC/VMR.
Björklund, L., Edlund, J & Grundberg, S. 2003. Slutrapport för projekt ”Effektivare sågtimmermätning”. SDC/VMR.
Björklund L. och Eriksson U. 2013. Torrhaltsbestämning på sönderdelat trädbränsle. SDC. Uppsala.
Björklund L. och Jägbrant S. 2016. Vägning för bestämning av traves volym - analyser baserade på data från 5:2-mätning 2004–2017. Biometria.
Danielsson, S. och Nordström, M. 2021. Nyttjande av skogliga data i bioraffinaderiprocesser. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.
Edlund, J. 2009. Mätramar för sortering och vederlagsmätning vid sågverken 2008. SDC. Uppsala
Edlund, E., Björklund L. och Strömgren M. 2018. Topprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran. SDC. Uppsala
Hyll, K. och Nordström, M. 2020. Kartläggning av teknik, metoder och informationsflöde för mätning av skogens produkter. Arbetsrapport 1050. Skogforsk. Uppsala.
Hyll, K. och Nordström, M. 2021. Kartläggning och utvärdering av mätramar och mätramsmiljöer i sågverk. Arbetsrapport 1093. Skogforsk. Uppsala.
Johansson, F. 1993. VMF Syd 25 år – något om den opartiska virkesmätningen i södra Sverige. VMF Syd. Jönköping.
Mantex. 2019. Biomass Analyzer. Mantex. https://www.mantex.se/products/biofuel-analyzer/features
Nordström, M., Jansson, G. och Hyll, K. 2019. Hantering av stickprov och kollektiv kopplade till mätning av massaved i trave. Rapport från Skogforsk på uppdrag av Biometria. Internt dokument. Biometria.
Nordström, M., Möller, J., Hyll, K. och Björklund L. 2021. Egenskaper och kvalitetsparametrar med relevans för sågtimmer av tall och gran. Arbetsrapport 1101. Skogforsk. Uppsala.
Norell, K. 2010. Automatic Analysis of Log End face Images in the Sawmill Industry. Doctoral Thesis No 2010:25. SLU. Uppsala.
Karlsson, J. 1971. Mätning av massaved i travat mått. Rapport 73. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.
Nilsson, Å. et al. 2021. Modellering av råvaruflödet i skogliga värdekedjor, inklusive råvaruegenskaper och hållbarhetsaspekter. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.
Nylinder, M. och Fryk, H. 2015. Massaved. Institutionen för skogens produkter. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Olofsson, D. et al. 2021a. Mera rätt råvara 2.0. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.
Olofsson, D. et al. 2021b. Automatisk friskkvistaptering - Mer friskkvist till sågverken genom implementering av egenskapsanpassad aptering i skogen och förbättrade algoritmer i timmersorteringen. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.
Ottosson, P., Andersson, D. och Fridh, L. 2018. Effektivare fukthaltsmätning av trädbränsle med radarteknik. Arbetsrapport 977. Skogforsk. Uppsala.
Pettersson, R. 2011. Mitt emellan virkesintressen - Virkesmätningens historia i Sverige. Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 55. Stockholm.
SDC 2014. Mätning av trädbränslen. Handbok 55 sidor. Huvudförfattare Lars Björklund.
Strömgren, M. 2016. Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015. SDC. Uppsala.
Zacco, P. 1974. Barktjockleken hos sågtimmer. Rapport nr 90. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.