Nationell och internationell skogspolitik
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för SV0061
Läsåret 2024/2025
Nationell och internationell skogspolitik (SV0061-30281)
2025-01-20 - 2025-03-24
Kursplan och övrig information
Kursplan
SV0061 Nationell och internationell skogspolitik, 15,0 Hp
National and International Forest PolicyÄmnen
SkogsbruksvetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0010 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande120 hp
60 hp inom något av följande ämnen/huvudområden
- skogsbruksvetenskap
- skogsvetenskap
- skogshushållning
- biologi
- miljövetenskap
- naturresursförvaltning
- nationalekonomi
- statskunskap
Engelska 6.
Mål
Kursen har två primära mål: dels att ge ett brett perspektiv bortom traditionella skogliga discipliner genom att undersöka samspelet mellan skog och samhälle, och dels att granska internationella skogsregimer och nationell skogspolitik med fokus på deras konsekvenser för ett hållbart skogsbruk.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera regionala, europeiska och globala strukturer inom skogsbruket, inklusive resurser, aktörer och processer
- förklara de komplexa sambanden mellan skogsrelaterad politik och skogsbruksmetoder
- kritiskt analysera nationella och internationella skogspolitiska frågor och processer
- debattera skogspolitiska frågor i ett internationellt sammanhang och därvid förespråka egna synpunkter
- skriva reflekterande rapporter
- reflektera över eget lärande.
Innehåll
De första veckorna av kursen behandlar främst nationella skogspolitiska processer och metoder för politisk analys. Studenterna bekantar sig med skogsförvaltningen i de länder som representeras av studenterna i klassen. De följande kursveckorna omfattar ett antal mer specifika ämnen, såsom äganderätt, framtiden och marknader, skogscertifiering samt europeiska och globala skogspolitikiska processer. Bland annat deltar studenter i debatter med externa intressenter kring aktuella politiska frågor. I slutet av kursen genomförs en studieresa med fokus på att jämföra skogspolitiken i utvalda länder eller regioner. Kursen har en bred tematisk räckvidd och även ambitionen att utveckla generella färdigheter såsom kompetenta inlägg i debatter och djup reflektion. Därför är takten i kursen hög, med krav på aktivt deltagande i alla kursmoment.
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom:
Föreläsningar, litteraturstudier, övningar, rollspel, inlämningsuppgifter, seminarier, studiebesök, studieresor, redovisningar.
Undervisningen innehåller föreläsningar blandade med gruppövningar och presentationer av studenter, under ledning av ett internationellt lärarlag. Verksamheten utanför klassrummet innefattar ett besök på en privat skogsfastighet, läsning av vetenskaplig litteratur, utarbetande av essäer och skrivandet av en reflekterande dagbok.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser:
Informationskompetens, kritiskt tänkande och reflektion, problemlösning, vetenskapliga metoder, muntlig och skriftlig kommunikation, samarbete.
Följande moment är obligatoriska:
Seminarier, studieresa och studiebesök.
Samverkan med det omgivande samhället sker genom inbjudna gästlärare från praktisk verksamhet, besök av privata skogsägare i Skåne.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkända skriftliga tentamina.
Godkända övningsuppgifter.
Fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
I kursen ingår en tvåveckors studieresa. Kostnaden för resan delas mellan institutionen och studenterna. Beloppet som studenten förväntas betala ligger mellan 2000-3000 kronor.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
List of literature “National and International Forest Policy” 2025
Note, some literature might be added or replaced as the course proceeds.
- Allchin, D. 1998. Values in science: An introduction. http://shipseducation.net/ethics/values.htm
- Auld, G., Gulbrandsen, L.H., and McDermott, C.L. 2008. Certification Schemes and the Impacts on Forests and Forestry. Annual Review of Environment and Resources 33:187–211.
- Bernstein, S. and Cashore, B. 2012. Complex global governance and domestic policies: four pathways of influence. International Affairs 88 (3): 585-604.
- Brukas, V., B.J. Thorsen, F. Helles, and P. Tarp. 2001. Discount rate and harvest policy: Implications for the Baltic forestry. Journal of Forest Policy and Economics 2: 143-156.
- Brukas, V. and N. Weber 2009. Forest management after the economic transition – at the crossroads between German and Scandinavian traditions? Forest Policy and Economics 11 (8): 586-592.
- Brukas, V. 2015. New World, Old Ideas—A Narrative of the Lithuanian Forestry Transition. Journal of Environmental Policy & Planning 17(4): 495-515.
- Buchy, M. and Hoverman, S. 2000. Understanding public participation in forest planning: a review. Forest Policy and Economics, 1(1), pp. 15–25.
- Dunn, W.N., 2015. Public policy analysis. Chapter 1.
- FAO 2022. State of the World’s Forests 2022, Executive Summary, pp. xiii-xxi
- Gordeeva, E.; Weber, N.; Wolfslehner, B. 2022. The New EU Forest Strategy for 2030 - An analysis of major interests. Forests 13, 1503
- Höhl, M.; Ahimbisibwe, V.; Stanturf, J.A.; Elsasser, P.; Kleine, M.; Bolte, A. 2020. Forest Landscape Restoration—What Generates Failure and Success? Forests 2020, 11, 938; doi:10.3390/f11090938 www.mdpi
- Ingemarson, F., Lindhagen, A. and Eriksson, L. 2006. A typology of small-scale private forest owners in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 21(3) 249-259.
- Klingberg, T. 2002. A European view of forest issues for consideration. Working paper No 18, University of Gävle, Sweden, 14 pp.
- Krott M. 2005. Forest Policy Analysis. Springer, Dordrecht, Netherlands. pp. 7-36; 39-63; 70-100; 117-143; 219–243.
- Lindahl K.B., Lindahl, Sténs A., Sandström C., Johansson J., Lidskog R., Ranius T., Roberge, J.M. 2017. The Swedish forestry model: More of everything?, Forest Policy and Economics 77: 44-55.
- Niedziałkowski, K. and Shkaruba, A., 2018. Governance and legitimacy of the Forest Stewardship Council certification in the national contexts–A comparative study of Belarus and Poland. Forest Policy and Economics, 97, pp.180-188.
- Reed, M. S. et al. 2018. ‘A theory of participation: what makes stakeholder and public engagement in environmental management work?’, Restoration Ecology, 26, pp. S7–S17. doi: 10.1111/rec.12541.
- Springate-Baginski, O. and J. Soussan 2002. A Methodology for Policy Process Analysis. Livelihood-Policy Relationships in South Asia. Working Paper 9.
- Stanislovaitis, A., Brukas, V., Kavaliauskas, M. & Mozgeris, G. 2015. Forest owner is more than her goal: a qualitative typology of Lithuanian owners. Scandinavian Journal of Forest Research 30(5): 478-491.
- Tekle Tegegne, Y.; Cramm, M.; van Brusselen, J. 2018. Sustainable Forest Management, FLEGT, and REDD+: Exploring Interlinkages to strengthen forest policy coherence. Sustainability 10, 4841, http://dx.doi.org/10.3390/su10124841
- Wallin, I., Pülzl, H., Secco, L., Sergent, A. and Kleinschmit, D., 2018. Research trends: Orchestrating forest policy-making: Involvement of scientists and stakeholders in political processes. Forest Policy and Economics 89: 1-3.
Suggested additional readings
1. Villalobos, L., Coria, J. and Nordén, A., 2018. Has Forest Certification Reduced Forest Degradation in Sweden?. Land Economics, 94(2), pp.220-238.
2. van der Ven, H. and Cashore, B., 2018. Forest certification: the challenge of measuring impacts. Current Opinion in Environmental Sustainability, 32, pp.104-111.