Förorenad mark - riskbedömning och åtgärder
Välkommen till kursen "Förorenad mark"!
Vi samlas i Sal X i Ulls hus kl 13.15 måndag 29 augusti för upprop och kursinformation. Ett preliminärt schema finns tillgängligt här på kurshemsidan (knapp till höger).
Nu planerar vi för ett ett normalläge med campusundervisning även om arbetet under projektdelen av kursen kommer erbjuda hög grad av flexibilitet. Jag ser verkligen fram emot att börja undervisa "på riktigt" igen. Kursens tema är högaktuellt med många larmrapporter i media, bland annat då om giftigt gruvavfall och brandövningsplatser som läcker PFAS.
All litteratur är elektronisk och kommer att finnas tillgänglig på Canvas.
Hör av dig om det är något du undrar över.
Varmt välkommen!
Dan Berggren Kleja, kursansvarig
Kursvärderingen är avslutad
TE0020-10083 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för TE0020
Läsåret 2024/2025
Förorenad mark - riskbedömning och åtgärder (TE0020-10255)
2024-09-02 - 2025-01-19
Läsåret 2023/2024
Förorenad mark - riskbedömning och åtgärder (TE0020-10428)
2023-08-28 - 2024-01-14
Läsåret 2021/2022
Förorenad mark - riskbedömning och åtgärder (TE0020-10194)
2021-08-30 - 2022-01-16
Läsåret 2020/2021
Förorenad mark - riskbedömning och åtgärder (TE0020-10272)
2020-08-31 - 2021-01-17
Läsåret 2019/2020
Förorenad mark - riskbedömning och åtgärder (TE0020-10106)
2019-09-02 - 2020-01-19
Läsåret 2018/2019
Förorenad mark - riskbedömning och åtgärder (TE0020-10118)
2018-09-03 - 2019-01-20
Kursplan
TE0020 Förorenad mark - riskbedömning och åtgärder, 20,0 Hp
Contaminated soils - risk assessment and remediationÄmnen
Markvetenskap Teknik MarkvetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Teoridel | 10,0 | 0202 |
| Projektdel | 10,0 | 0203 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande:• 120 hp på grundnivå varav
• 70 hp inom teknik/teknologi,
• 15 hp kemi,
• 10 hp biologi,
• 10 hp markvetenskap eller geovetenskap
samt
• svenska motsvarande kravet för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.
Mål
Kursens övergripande syfte är att ge studenten en god förmåga att hantera förorenade områden, från undersökning och riskbedömning till åtgärdsutredning och kontrollprogram, samt en god förståelse av de teorier och antaganden som olika beräkningsmodeller för föroreningsspridning och riskbedömning vilar på.
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
• genomföra en förundersökning, samt utforma en provtagningsplan för förorenade områden,
• utföra såväl en förenklad som en fördjupad riskbedömning för områden förorenade med metaller och/eller organiska ämnen,
• redogöra för spridningsvägar, omsättning och effekter i miljön av olika organiska miljögifter och metaller,
• använda några vanliga, datorbaserade modeller för transport av föroreningar i mark och grundvatten,
• utföra en åtgärdsutredning och riskvärdering för några olika typer av förorenade områden,
• redogöra för förutsättningar och metoder för sanering av förorenad mark,
• söka och kritiskt värdera vetenskaplig information.
Innehåll
Kursen ingår i terminsblocket Markmiljö inom programmet. Kursen består av ett projekt (10 hp) och en teoridel (10hp) vilken är intimt kopplad till projektet. I projektdelen tilldelas studenterna gruppvis ett eget projekt. Det kan röra sig om hantering av tomtmark där tidigare olika förorenande verksamheter har bedrivits, t.ex. bensinstation, metallytbehandling eller träimpregnering. Underlag för projekten hämtas från branschen. Projektet introduceras redan i början av kursen, men kommer att ha sin tyngd under kursens andra halva. Projektet uppdelas i delprojekt, eller faser, som följer den verkliga hanteringen av ett förorenat område.
Kursinnehållet följer projektets olika delar: förundersökning, riskbedömning, åtgärdsutredning och kontrollprogram. Momentet förundersökning tar upp datainsamling från befintliga källor, provtagningsteknik (mark, sediment, yt- och grundvatten), samt utformning av provtagningsplan. Centrala moment i riskbedömning är föroreningars mark- och vattenkemi, föroreningsspridning i mark- och grundvatten, samt toxikologi. Stor vikt läggs vid Naturvårdsverkets riskbedömningsmodell (Riktvärdesmodellen), vilken både tillämpas och granskas kritiskt. Under åtgärdsutredning tas olika typer av saneringsmetoder upp, inklusive metoder och förutsättningar för marksanering. Nya, gröna metoder som bio- och fytosanering beskrivs, liksom mer konventionella marktvättmetoder. Momentet åtgärdsutredning inkluderar också översiktliga kostnadsberäkningar för sanering, riskvärdering, samt utformning av kontrollprogram.
Undervisningen sker i form av föreläsningar, fallstudier, studiebesök, datorövningar och seminarier. Projektarbetet genomförs ofta i samarbete med företag och/eller myndighet samt med efterföljande muntlig och/eller skriftlig presentation. Även gästföreläsningar av representanter från företag och myndigheter förekommer. Aktivt deltagande i övningar samt genomförande och redovisning av projektarbete är obligatoriskt.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Följande krävs för godkänd kurs:
• godkänd skriftlig tentamen,
• godkända redovisningar av övnings- och litteraturuppgifter,
• godkända skriftliga och/eller muntliga redovisningar av projektmomenten,
• godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Medansvarig institution vid Uppsala universitet: Institutionen för geovetenskaper. Kursen ingår i terminsblocket "Markmiljö" för Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik och är i första hand avsedd att läsas endast med övriga kurser i detta block.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för mark och miljö
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Provtagning, geostatistik
SGF, 2013. Fälthandbok – Miljötekniska markundersökningar. Rapport 2:2013. Svenska Geotekniska Föreningen (handbok, används idag inom branschen vid markunderssökningar)
Fälthandboken finns nu även på nätet, i en vidareutvecklad version, på SGF:s hemsida: Undersökningsportalen (www.fororenadeomraden.se/index.php/undersoekningar).
SGF, 2011. Hantering och analys av prover från förorenade områden - osäkerheter och felkällor. Rapport 3:2011. Sveriges Geoteknisk Förening (handbok för provhantering, läses översikligt)
Norrman, J. et al. 2009. Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord. Naturvårdsverket Rapport 5932. Kapitel 5 & 6. (introduktion till geostatistik)
P. Goovaerts. 1999. Geostatistics in soil science: state-of-the-art and perspectives. Geoderma 89: 1–45 (fördjupande artikel geostatistik, delar läses kursivt)
Bilaga 2 i “Naturvårdsverket. 2009. Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport 5977.” (se nedan)
Lagstiftning förorenade områden och avfallshantering
Bilaga 2 och 3 i ”Naturvårdsverket. 2009. Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Rapport 5978.” (läses kursivt)
Riskbedömning / NV:s vägledningsmaterial
*Rapport 4918 och 5976-5978 nedan är Naturvårdsverkets vägledningar vad gäller hantering av förorenade områden. Sätter ramarna för arbetet i Sverige. Riktvärdena för vissa ämnen reviderades under sommaren 2016, se *http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-* **miljoarbetet/Vagledningar/Fororenade-omraden/Riktvarden-for-fororenad-mark/Berakningsverktyg- **och-nya-riktvarden/*
Naturvårdsverket. 1999. Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-4918-6.pdf (här beskrivs MIFO- metodiken. Läs översiktligt)
Naturvårdsverket. 2009. Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Rapport 5978. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5978-1.pdf
Naturvårdsverket. 2009. Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport 5977. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5977-4.pdf
Naturvårdsverket. 2009. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning Rapport 5976. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5976-7.pdf (läs s. 1-107, resten kursivt)
Riskbedömning / ekotoxicitet
Wright, D. A. Welbourn, P. 2001. Environmental Toxicology. Cambridge University Press, 665 sidor. (kapitel 1 kursivt, kapitel 2 noggrant)
Jensen J., Mesman M. 2006. Ecological Risk Assessment of Contaminated Land. Decision support for site specific investigations. EU-project Liberation. RIVM report 711701047. RIVM, Nederländerna. http://www.rivm.nl/bibliotheek/rapporten/711701047.pdf
Gilek et al. 2009.Metodik för miljöriskbedömning av förorenade områden. Naturvårdsverket Rapport 5928. http://www.swedishepa.se/Documents/publikationer/978-91-620-5928-6.pdf (Svenska exempel, överlappar Jensen och Mesma, kan läsas som alternativ)
Paquin, P.A. et al. 2002. The biotic ligand model: a historical overview. Comparative Biochemistry and Physiology Part C 133: 3–35. (översikt BLM-modellen)
Deleebeeck N.M.E. et al. 2008. The acute toxicity of nickel to Daphnia magna: Predictive capacity of bioavailability models in artificial and natural waters. Ecotoxicology and Environmental Safety 70: 67–78 (exempel på tillämpning av BLM modellen)
Exponerings- och fugacitetsmodellering
Gustafsson, J. P., Jacks, G., Simonsson, M. & Nilsson, I. 2010. Mark- och vattenkemi – teori. Inst. för mark- och vattenteknik, KTH (teorikompendium, tryckt 2010 eller senare). (Kapitel 8 ger bra stöd till föreläsningsanteckningarna)
F. A. Swartjes. 2009. Evaluation of the variation in calculated human exposure to soil contaminants using seven different European models. Human and Ecological Risk Assessment, 15: 138–158. (internationell utblick avseende exponeringsmodellering , läses översiktligt)
Wiberg, K. et al. 2007. Model Selection and Evaluation for Risk Assessment of Dioxin-contaminated Sites. Ambio. 36: 458-466. (för att ge inblick i tillgängliga exponeringsmodeller, läses översiktligt)
Åberg A. et al. 2010. Exposure assessment at a PCDD/F contaminated site in Sweden – field measurements of exposure media and blood serum analysis. *Environ. Sci. Pollut. Res., *17(1): 26-39. (en svensk fältstudie, läses översiktligt)
Åberg A.et al. 2015**. **Performance of the CalTOX fate and exposure model in a case study for a dioxin contaminated site, *Environ. **Sci. Pollut. Res., *22:8719–8727. (en svensk exponeringsmodellerings-studie, använder data från Åberg et al. 2010, läses översiktligt)
Riskbedömning av PFAS
Pettersson, M, Ländell, M, Ohlsson, Y, Berggren Kleja, D, Tiberg, C (2015) Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. Statens geotekniska institut, SGI Publikation 21, Linköping.
Riskbedömning / löslighet och transport
Gustafsson, J. P., Jacks, G., Simonsson, M. & Nilsson, I. 2010. Mark- och vattenkemi – teori. Inst. för mark- och vattenteknik, KTH (teorikompendium, tryckt 2010 eller senare). (Kapitel 8 och 10)
Gustafsson. J.P. Modeling the Acid–Base Properties and Metal Complexation of Humic Substances with the Stockholm Humic Model. 2001. Journal of Colloid and Interface Science **244, **102–112. (*originalartikel SHM-modellen, läs översiktligt*)
Elert M. et al., 2008. Föroreningsspridning – tillämpning och utvärdering av metoder. Naturvårdsverket Rapport 5834. (en teoretisk och praktisk beskrivning av metodik för att bedöma spridning av metaller inom och ifrån ett förorenat område. Läs översiktligt, ej Kapitel 4)
Nedan tre rapporter med fördjupning inom laktester (läses översiktligt, möjlig fördjupning i projektkurs)
Elert, M, et al. 2008. Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Naturvårdsverket Rapport 5535.
Hansen, J.B., Andersen, L 2006. Laktester för riskvärdering av förorenade områden – Underlagsrapport 2a: Laktester för organiska ämnen. Naturvårdsverket Rapport 5557.
Fanger et al., 2008. Laktester för riskbedömning av förorenade områden – Underlagsrapport 3: Sammanställning av underlagsdata och användning av modeller för tolkning av laktester. Naturvårdsverket Rapport 5558.
Riskvärdering
Naturvårdsverket, 2009. Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Rapport 5978. Naturvårdsverket, Stockholm. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5978-1.pdf (Kapitel 6)
SGI, 2022. Riskvärdering vid förorenade områden, Arbetsgång för hållbara åtgärder, SGI Vägledning 7, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping. (publiceras sept. 2022)
Översiktligt om marksaneringsmetoder
Åtgärdsportalen. http://atgardsportalen.se/ (en hemsida om åtgärdsmetoder som kontinuerligt uppdateras)
Helldén et al. 2006. Åtgärdslösningar – erfarenheter och tillgängliga metoder. Naturvårdsverket Rapport 5637. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5637-9.pdf
UNIDO. Survey of Soil Remediation Technology. http://www.unido.org/
Biosanering
Atlas, R.M. & Cerniglia, C.E. 1995. Bioremediation of petroleum pollutants. BioScience 45(5): 332-338.
Baker, K.H. & Herson, D.S. 1994. Microbiology and biodegradation. In: Bioremediation. McGraw-Hill Inc., New York.
Bergström, L. & Stenström, J. 1998. Environmental fate of chemicals in soil. Ambio 27: 16-23.
Bouwer, E.J. & Zehnder, A.J.B. 1993. Bioremediation of organic compounds - Putting microbial metabolism to work. Trends in Biotechnology 11: 360-367.
Englöv, P. et al., 2007. Klorerad lösningsmedel - Identifiering och val av fterbehandlingsmetod. Naturvårdsverket Rapport 5663. (Översiktligt om klorerade lösningsmedel, inklusive biologiska saneringsmetoder). http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5663-8Del1.pdf
Flatman,P.E. & Lanza, G.R. 1998. Phytoremediation: Current views on an emerging green technology. J. of Soil Contamination 7: 415-432.
Gobelius, L., Lewis, J., Ahrens, L., 2017. Plant Uptake of Per- and Polyfluoroalkyl Substances at a Contaminated Fire Training Facility to Evaluate the Phytoremediation Potential of Various Plant Species. Environmental Science and Technology 51, 12602–12610.
Huang, W., Peng, P., Yu, Z. & Fu, J. 2003. Effects of organic matter heterogeneity on sorption and desorption of organic contaminants by soils and sediments. Applied Geochemistry 18: 955–972.
Lee J.H. 2013. An overview of phytoremediation as a potentially promising technology for environmental pollution control. Biotech & Bioprocess Engineering 18 (3), pp, 431-439
Skladany, G.J. & Metting, B. 1993. Bioremediation of contaminated soil. In: Soil Microbial Ecology - Applications in Agricultural and Environmental Management. (F.B. Metting, ed.). Marcel Dekker, Inc., New York.
Susarla,S, Medina,V.F.& McCutcheon, S.C. 2002. Phytoremediation: An ecological solution to organic chemical contamination. Ecological Engineering, 18: 647-658.
Wackett, L. 2006. The Metabolic Pathways of Biodegradation. In Dworkin, M, Falkow, S., Rosenberg, E, Schleifer, K-H, and Stackebrandt, E. (eds) The Prokaryotes: A Handbook on the Biology of Bacteria vol. 2, Chapter 1.29, pp. 956–968, 3rd ed., Springer, New York.
Wilson, S.C. & Jones, K.C. 1993. Bioremediation of soil contaminated with polynuclear aromatic hydrocarbons (PAHs) - A review. Environmental Pollution 81: 229-249.
Åtgärdsmetoder – metallförorenad mark
Dermont et al. 2008. Metal-Contaminated Soils: Remediation Practices and Treatment Technologies. Practice Periodical of Hazardous, Toxic, and Radioactive Waste Management, 12:188-209.
Dermont et al. 2008. Soil washing for metal removal: A review of physical/chemical technologies and field applications. Journal of Hazardous Materials 152: 1–31.
Rekommenderad läsning
Alexander, M. 1999. Biodegradation and Bioremediation. Academic Press, San Diego.
Appelo, C.A.J. & Postma, D. 2013. Geochemistry and ground water pollution. A.A. Balkema Publishers, Leiden, The Netherlands. (bok i geokemi med många PHREEQC exempel, finns tillgänglig i MVM-huset)
Domenico, P.A. and Schwartz, F.W. ‘Physical and Chemical Hydrogeology’ 2nd ed. John Wiley and Sons, 1997. (Används som kursbok i kursen ”Grundvatten” och finns att låna på Geobiblioteket)
Carlon, C. (Ed.) 2007. Derivation methods of soil screening values in Europe. A review and evaluation of national procedures towards harmonization. European Commission, Joint Research Centre, Ispra, EUR 22805-EN, 306 pp. (jämförelse av olika riskbedömningsmodeller i Europa) http://eusoils.jrc.ec.europa.eu/esdb_archive/eusoils_docs/other/EUR22805.pdf
ITRC (Interstate Technology & Regulatory Council). 2015. Decision Making at Contaminated Sites: Issues and Options in Human Health Risk Assessment. RISK-3. Washington, D.C.: Interstate Technology & Regulatory Council, Risk Assessment Team. www.itrcweb.org/ risk-3. (en amerikansk översiktlig vägledning i hantering av förorenade områden)
Sale, T., Newell, C., Stroo, H, Hinchee, R, Johnson. 2008. Frequently asked questions regarding management of chlorinated solvents in soils and groundwater. ESTCP.