Utbildningsplan

Behörighetskrav

För att bli antagen till agronomprogrammet djur krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt:

• Biologi 2
• Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2
• Kemi 2
• Matematik 4

alternativt

• Biologi B
• Fysik A
• Kemi B
• Matematik D

Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.

Innehåll

Agronomens roll och utbildningen till agronom

Agronomer har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn som inkluderar hela livsmedelsproduktionskedjan samt den sociala och ekonomiska utvecklingen av landsbygden. Agronomer har en god förståelse för hur våra naturresurser bäst nyttjas för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.

Agronomer bidrar till att utveckla landsbygdens och lantbrukens förmåga att försörja samhället med livsmedel samt andra varor och tjänster. De kombinerar lantbruksvetenskaplig kunskap och specialiserad ämneskompetens med relevanta yrkesfärdigheter. I samverkan med andra nationella och internationella aktörer arbetar de med kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn.

Agronomer utbildas inom följande inriktningar:

• djur
• ekonomi
• landsbygdsutveckling
• livsmedel
• mark och växt.

Gemensamt för alla inriktningarna är tre obligatoriska, agronomgemensamma kurser, praktikkurserna för agronomer och att det avslutande examensarbetet år 5 ska ha lantbruksvetenskaplig inriktning. I utbildningen kombineras spetskompetens inom det valda ämnesområdet med vetenskaplig träning och en bred systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande i ett hållbart samhälle.

Utbildningen till agronom är en 5-årig yrkesutbildning som innefattar studier på både grundnivå och avancerad nivå. Studenterna förbereds inför rollen som agronom genom fördjupade studier inom ett specifikt huvudområde med tillämpningar inom lantbrukssektorn.

Utbildningen har en tydlig anknytning till lantbruksnäringen genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsinriktade projekt. Kvalificerad praktik, som kan göras hos organisationer, myndigheter och företag, ger förståelse för lantbrukssektorns komplexa system. Genom att SLU:s breda forskning nyttjas i föreläsningar och handledning tränas studenterna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metoder.

Generella färdigheter integreras i ämneskurser i hela utbildningen och i examensarbetet. Muntlig och skriftlig kommunikationsförmåga övas och utvecklas i dialog med olika grupper och på olika sätt genom hela utbildningen. Samarbete i grupp tränas i både inom- och tvärvetenskapliga sammanhang. Som en viktig förberedelse för yrkeslivet får studenterna insikt i och tillfälle att utveckla kunskap i projektplanering och projektledning. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap tränas i komplexa problemställningar som särskilt rör lantbrukets hållbara utveckling.

I utbildningen ingår ett självständigt arbete (kandidatarbete) i slutet av tredje året då studenten fördjupar sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet.

Examensarbetet för agronomer (masterarbetet) är på avancerad nivå och avslutar hela utbildningen. Problemformuleringen för arbetet ska relatera till lantbrukssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer. Studenten ska visa god kunskap inom lantbruksvetenskap och sitt huvudområde samt integrera ämnena i examensarbetet.

Inom programmet finns möjlighet till egen profilering. En termin eller ett läsår kan förläggas till något av SLU:s partneruniversitet i världen. Programmet ges i huvudsak på svenska men flera av kurserna ges på engelska.

I enlighet med SLU:s riktlinjer för lika villkor präglas en väl fungerande studiemiljö av öppenhet, jämställdhet och inkluderande. Detta främjar ett klimat som tar tillvara den mångfald som anställdas och studenters olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför.

Inriktning djur

Agronomer inom djurområdet har djup kunskap om djurens biologi med fokus på fysiologi, näringsbehov, genetik och beteende och är väl förtrogna med vetenskaplig metodik. De har god kännedom om samhällets och branschens regelverk för djurhållning och livsmedelsproduktion samt djurhållande företags förutsättningar. Kombinationen av kunskaper inom olika ämnen ger kompetens att identifiera och analysera problem samt kommunicera i tal och skrift med personer inom och utanför lantbrukssektorn.

Kurser i programmet (studieplan)

fetstil = obligatorisk för agronomexamen.
*Agronomprofilerande kurs (kurs med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn).

År 1
Husdjursvetenskaplig grundkurs 7,5 hp (husdjursvetenskap/lantbruksvetenskap G1N)
Etologi och anatomi 7,5 hp (husdjursvetenskap/biologi G1N)
Biokemi och intermediär ämnesomsättning, 15 hp (biologi G1N)
*Lantbruksvetenskap 1 – systemperspektiv, 15 hp (lantbruksvetenskap G1N)
Molekylär cellbiologi och mikrobiologi, 15 hp (biologi G1N)

År 2
Grundläggande statistik för biologer 7,5 hp (statistik G1N)
Djurskydd, djuretik och vetenskaplig metod, 7,5 hp (husdjursvetenskap G1F)
Husdjurens fysiologi och histologi, 15 hp (husdjursvetenskap/biologi G1F)
*Fodervetenskap och husdjurens näringslära, 15 hp (husdjursvetenskap/biologi G1F)
*Husdjurens genetik och avel, 15 hp (husdjursvetenskap/biologi G1F)

År 3
*Hästens biologi, 7,5 hp (husdjursvetenskap/biologi G2F)
*Global animalieproduktion, 7,5 hp (husdjursvetenskap/lantbruksvetenskap G2F)
*Teknik och byggnadsfunktion i djurstallar, 7,5 hp (teknik/husdjursvetenskap G1N)
*Animalieproduktion – idisslare 15 hp (husdjursvetenskap/lantbruksvetenskap G2F)
*Animalieproduktion – akvakultur, fjäderfä och gris, 15 hp (husdjursvetenskap/lantbruksvetenskap G2F)
Självständigt arbete i husdjursvetenskap, 15 hp (husdjursvetenskap G2E)

År 4
*Lantbruksvetenskap 2 – tvärvetenskapligt perspektiv, 15 hp (lantbruksvetenskap A1N)
*Animal welfare and behavior, 15 hp (husdjursvetenskap/biologi A1N)
*Designing breeding programmes, 15 hp (husdjursvetenskap/lantbruksvetenskap A1N)
*Feed science and forage production, 15 hp (husdjursvetenskap/lantbruksvetenskap A1N)

År 5
*Kvalificerad agronompraktik 1 alt 2, 7,5 hp (lantbruksvetenskap AXX)
*Biology of lactation, 7,5 hp (husdjursvetenskap/biologi A1N)
*Besättningsutredning inkl. försöksdjursvetenskap, 15 hp (husdjursvetenskap/lantbruksvetenskap A1F)
Självständigt arbete i husdjursvetenskap för agronomer, 30 hp (husdjursvetenskap A2E)

Praktikkurser

*Praktik lantbruksdjur, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap GXX)
*Kvalificerad agronompraktik 1, 7,5 hp (lantbruksvetenskap AXX)
*Kvalificerad agronompraktik 2, 7,5 hp (lantbruksvetenskap AXX)

Ytterligare valbara kurser:

Agroecology: working with the complexity of farming systems, 7,5 hp (lantbruksvetenskap A1N)
*20th Century Agricultural Economy and Politics 7,5 hp (lantbruksvetenskap A1N)

Kursutbudet kan ändras under utbildningens gång. Det kan leda till en ny version av utbildningsplanen där information om övergångsbestämmelser anges. Beslut om kursutbudet fattas i god tid inför kommande läsår.

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som gäller specifikt för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns i ramschemat på SLU:s studentwebb.

Under vissa studieperioder (delar av termin) erbjuder SLU flera programkurser som studenten kan välja mellan. Studenten är garanterad plats på någon av dessa kurser förutsatt att behörighetskraven är uppfyllda och att studenten anmält sig i tid.

Mål

Allmänna mål

De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för agronomexamen

I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för agronomexamen:

För agronomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som agronom.

Kunskap och förståelse

För agronomexamen ska studenten

• visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad kunskap om lantbrukssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som internationellt.

Färdighet och förmåga

För agronomexamen ska studenten

• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera kvalificerade problem relaterade till lantbrukssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera, genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, särskilt angående lantbrukssektorns hållbara utveckling,
• visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom lantbrukssektorn och angränsande områden och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För agronomexamen ska studenten

• visa förmåga att med helhetssyn göra bedömningar av lantbrukssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Examen

Examen som utbildningen syftar till

Agronomprogrammet djur syftar till en agronomexamen som är en yrkesexamen. Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng. Agronomprogrammet möjliggör även generella examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.

Den student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen agronomexamen (Degree of Master of Science in Agriculture).

Examenskrav

Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:

• minst 90 hp agronomprofilerande kurser*
• minst 90 hp i huvudområdet husdjursvetenskap på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)
• minst 60 hp i huvudområdet husdjursvetenskap på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)
• alla obligatoriska kurser (enligt denna utbildningsplan)
• valbara kurser (enligt denna utbildningsplan)

* Programkurser med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn.

30 hp av de valbara kurserna kan ersättas av, för agronomexamen relevanta, kurser inom ämnesområdena: lantbruksvetenskap, livsmedelsvetenskap, biologi, markvetenskap, ekonomi, landsbygdsutveckling, husdjursvetenskap. Dessutom kan ytterligare valbara kurser ersättas av kurser inom inriktningens huvudområde/-n om de är relevanta för agronomexamen. Utöver det kan 15 hp i agronomexamen utgöras av valfria kurser.

Övergångsbestämmelser

Revidering av utbildningsplan

Versionshantering av utbildningsplanen, version 2: Justering av kurslistan. Den student som påbörjat utbildningen enligt version 1 av utbildningsplanen kan utan några särskilda åtgärder fortsätta i högre årskurser enligt version 2.