Agronomprogrammet livsmedel

Agronomprogrammet livsmedel; är en naturvetenskaplig utbildning som ger dig möjlighet att både skapa framtidens mat och förstå vad som händer i kroppen när vi äter den.

Utbildningen inleds med kurser i klassiska naturvetenskaplig ämnen som kemi och mikrobiologi. Dessa ämnen formar programmets bas och är viktiga kunskapsklossar för att kunna förstå de andra mer specificerade ämnena i livsmedelsvetenskap som livsmedelsteknologi, nutrition och livsmedelstoxikologi. Programmet ger en helhetsbild av livsmedelskedjan, från råvara till färdig produkt. Genom programmet får du fördjupad kunskap om hantering och förädling av råvaror och hur produktionsfaktorer påverkar livsmedlens kvalitet.

I de agronominriktade kurserna får du ett tvärvetenskapligt perspektiv och en bredare förståelse av livsmedelsproduktionens komplexitet, eftersom du studerar tillsammans med studenter från andra agronominriktningar.

Redan under utbildningen får du kontakt med framtida arbetsplatser genom bland annat projektarbeten, externa föreläsare, studiebesök och möjligheten att genomföra en kvalificerad agronompraktik. Utbildningen har även stark anknytning till aktuell livsmedelsforskning och det finns möjlighet till att göra avslutande självständiga arbete i pågående forskningsprojekt eller i samarbete med branschföretag. Utbildningen ger dig möjlighet till ett brett val av arbetsplatser inom livsmedelskedjan.

Programmet leder till en agronomexamen med fördjupning inom livsmedelsvetenskap. Du kan även välja att ta ut en generisk master i livsmedelsvetenskap. Efter tre år är det också möjligt att ta ut en kandidatexamen i livsmedelsvetenskap.

Varför livsmedelsagronom?

Som livsmedelsagronom har du en god förståelse för lantbruk och hur våra naturresurser bäst nyttjas för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmedelsproduktion. Efter utbildningen har du en helhetssyn på livsmedlens produktions- och hanteringskedja samt väsentligt fördjupad kunskap om råvarornas och baslivsmedlens sammansättning och egenskaper, dess hantering och förädling och hur produktionsfaktorer påverkar livsmedlens kvalitet.

Årskurs 1

Programmet börjar med en introduktionskurs där du får bekanta dig med ämnet livsmedelsvetenskap. Kursen ger också en introduktion i allmänna färdigheter som hör till universitetsstudier, som exempelvis vetenskapligt skrivande och etik. För att förstå livsmedelsvetenskap läser du under första året viktiga bakgrundsämnen som kemi, biokemi, cellbiologi, och mikrobiologi.

Årskurs 2

Andra året bygger på med genetik, immunologi, allergi, växt- och djurfysiologi, och analytisk naturproduktkemi. I kursen livsmedels-mikrobiologi får du kunskap om mikroorganismers positiva eller skadliga verkan på livsmedel, och också prova på att göra livsmedels-mikrobiologiska analyser. Under vårterminen läser du också en kurs i Lantbruksvetenskap där du får en bred överblick och förståelse för svensk lantbrukssektor och dess samspel med det övriga samhället. Kursen görs tillsammans med studenter ifrån övriga agronomprogram, vilket ger dig en annan infallsvinkel på ämnet livsmedel. 

Årskurs 3

Under det tredje året läggs större fokus på livsmedel. Den först kursen är livsmedelskemi och fysik där du får lära dig om matens molekylära sammansättning och fysiska egenskaper. I kurserna human nutrition, livsmedelstoxikologi och riskbedömning, får du en bra överblick över nyttigheter och risker med livsmedel. Du läser också om hur tillverkningsprocesser och storskalig livsmedelsproduktion

Årskurs 3 avslutas med ett självständigt arbete som ger dig möjlighet att ta en kandidatexamen.

Årskurs 4 & 5

Under programmets senare del fördjupar du dig mer inom olika aspekter av livsmedelsproduktionen. Du läser bland annat en större tematisk kurs om projektledning tillsammans med studenter från de andra agronomprogrammen, där du förbereds inför din roll som agronom med fokus på kompetens inom projektledning och ledarskap. Därefter ges möjlighet till fördjupning inom olika livsmedelsgrupper såsom växt-, kött-, och mjölkprodukter, samt näringslära.

Vill du studera utomlands under utbildningen?
På den här sidan hittar du vilka olika internationella möjligheter det finns inom programmet. Länk: Internationella möjligheter inom livsmedelsprogrammet.

Vad kan jag bli?

Som livsmedelsagronom kommer du att arbeta med lösningar på några av världens mest aktuella utmaningar, till exempel hur hållbar mat ska produceras och hur matsvinnet ska minska.

Under utbildningen får du ett brett nätverk och flera kontakter inom branschnäringen. Som nyexaminerade kliver du tryggt in i ett arbetsliv fullt av möjligheter där du kan jobba både inom privat och offentlig sektor.

Med en livsmedelsagronomexamen får man ofta en projektledande position, till exempel som:

• hållbarhetsansvarig
• marknadsansvarig
• livsmedelsinspektör
• kvalitetskontroller
• kvalitetsexpert
• projektledare
• forskare
• konsult
• certifieringsinspektör
• produktutvecklare

Bland våra tidigare studenter finns många med en karriär inom hållbarhetsfrågor, produktkvalitet och marknadsföring. Flera av våra examinerade agronomstudenter har ledande chefspositioner.

Du kan också välja att fortsätta dina studier mot en doktorsexamen.

Vad blev det av dem? 

Undrar du vad som händer efter studierna på SLU? Klicka här för att se filmer med våra alumner.

Utbildningsplan för Agronomprogrammet livsmedel
300 högskolepoäng

Agricultural Science with a Specialisation in Food Science, 300 credits Programme syllabus

BESLUT

Programkod: NY015
Utbildningsplanen fastställd: 2024-05-23
Beslutad av: Utbildningsnämnden SLU ID: SLU.ua.2024.3.1.1-1905
Utbildningsplanen gäller från: HT 2025
Ansvarig programnämnd: Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR

För att bli antagen till agronomprogrammet livsmedel krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt nedan:
-Biologi 2
-Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2
- Kemi 2
-Matematik 4

alternativt

-Biologi B
-Fysik A
- Kemi B
-Matematik D

Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.
För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.

MÅL

Allmänna mål
De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för agronomexamen
I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för agronomexamen:
För agronomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som agronom.

Kunskap och förståelse

För agronomexamen ska studenten

- visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad kunskap om lantbrukssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som internationellt.

Färdighet och förmåga

För agronomexamen ska studenten

- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera kvalificerade problem relaterade till lantbrukssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera, genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, särskilt angående lantbrukssektorns hållbara utveckling,
- visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom lantbrukssektorn och angränsande områden och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För agronomexamen ska studenten

- visa förmåga att med helhetssyn göra bedömningar av lantbrukssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

EXAMEN

Examen som utbildningen syftar till
Agronomprogrammet livsmedel syftar till en agronomexamen som är en yrkesexamen. Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng. Agronomprogrammet möjliggör även generella examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.
Den student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen agronomexamen (Degree of Master of Science in Agriculture).

Examenskrav
Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:
- minst 90 hp agronomprofilerande kurser*
- minst 90 hp i huvudområdet livsmedelsvetenskap på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)
- minst 60 hp i huvudområdet livsmedelsvetenskap på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)
- alla obligatoriska kurser (enligt denna utbildningsplan)
- valbara kurser (enligt denna utbildningsplan)

* Programkurser med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn.
30 hp av de valbara kurserna kan ersättas av, för agronomexamen relevanta, kurser inom ämnesområdena: lantbruksvetenskap, livsmedelsvetenskap, biologi, markvetenskap, ekonomi, landsbygdsutveckling, husdjursvetenskap. Dessutom kan ytterligare valbara kurser ersättas av kurser inom inriktningens huvudområde/-n om de är relevanta för agronomexamen. Utöver det kan 15 hp i agronomexamen utgöras av valfria kurser.

INNEHÅLL OCH STRUKTUR

Agronomens roll och utbildningen till agronom
Agronomer har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn som inkluderar hela livsmedelsproduktionskedjan samt den sociala och ekonomiska utvecklingen av landsbygden. Agronomer har en god förståelse för hur våra naturresurser bäst nyttjas för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.
Agronomer bidrar till att utveckla landsbygdens och lantbrukens förmåga att försörja samhället med livsmedel samt andra varor och tjänster. De kombinerar lantbruksvetenskaplig kunskap och specialiserad ämneskompetens med relevanta yrkesfärdigheter. I samverkan med andra nationella och internationella aktörer arbetar de med kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn.

Agronomer utbildas inom följande inriktningar:
• djur
• ekonomi
• landsbygdsutveckling
• livsmedel
• mark och växt.

Gemensamt för alla inriktningarna är tre obligatoriska, agronomgemensamma kurser, praktikkurserna för agronomer och att det avslutande examensarbetet år 5 ska ha lantbruksvetenskaplig inriktning. I utbildningen kombineras spetskompetens inom det valda ämnesområdet med vetenskaplig träning och en bred systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande i ett hållbart samhälle.
Utbildningen till agronom är en 5-årig yrkesutbildning som innefattar studier på både grundnivå och avancerad nivå. Studenterna förbereds inför rollen som agronom genom fördjupade studier inom ett specifikt huvudområde med tillämpningar inom lantbrukssektorn.

Utbildningen har en tydlig anknytning till lantbruksnäringen genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsinriktade projekt. Kvalificerad praktik, som kan göras hos organisationer, myndigheter och företag, ger förståelse för lantbrukssektorns komplexa system. Genom att SLU:s breda forskning nyttjas i föreläsningar och handledning tränas studenterna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metoder.

Generella färdigheter integreras i ämneskurser i hela utbildningen och i examensarbetet. Muntlig och skriftlig kommunikationsförmåga övas och utvecklas i dialog med olika grupper och på olika sätt genom hela utbildningen. Samarbete i grupp tränas i både inom- och tvärvetenskapliga sammanhang. Som en viktig förberedelse för yrkeslivet får studenterna insikt i och tillfälle att utveckla kunskap i projektplanering och projektledning. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap tränas i komplexa problemställningar som särskilt rör lantbrukets hållbara utveckling.

I utbildningen ingår ett självständigt arbete (kandidatarbete) i slutet av tredje året då studenten fördjupar sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet.

Examensarbetet för agronomer (masterarbetet) är på avancerad nivå och avslutar hela utbildningen. Problemformuleringen för arbetet ska relatera till lantbrukssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer. Studenten ska visa god kunskap inom lantbruksvetenskap och sitt huvudområde samt integrera ämnena i examensarbetet.

Inom programmet finns möjlighet till egen profilering. En termin eller ett läsår kan förläggas till något av SLU:s partneruniversitet i världen. Programmet ges i huvudsak på svenska men flera av kurserna ges på engelska.

I enlighet med SLU:s riktlinjer för lika villkor präglas en väl fungerande studiemiljö av öppenhet, jämställdhet och inkluderande. Detta främjar ett klimat som tar tillvara den mångfald som anställdas och studenters olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför.

Inriktning livsmedel

Utbildningen till livsmedelsagronom ger en god förståelse för lant- och vattenbruk och hur våra naturresurser bäst nyttjas för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmedelsproduktion. Efter genomgången utbildning har studenten en helhetssyn på livsmedlens produktions- och hanteringskedja samt väsentligt fördjupad kunskap om råvarornas och baslivsmedlens sammansättning och egenskaper, deras hantering och förädling och hur produktionsfaktorer påverkar livsmedlens kvalitet.
Utbildningen börjar med att ge en naturvetenskaplig kunskapsgrund med kurser i kemi, biokemi, mikrobiologi, cellbiologi, genetik, fysiologi, matematik och statistik. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna förstå livsmedelsråvarornas uppbyggnad, sammansättning och egenskaper samt hur olika produktions- och förädlingsprocesser påverkar dessa. Under den senare delen av programmet fördjupas de naturvetenskapliga kunskaperna med fokus på livsmedelsvetenskap där centrala delar är kvalitet, livsmedelstoxikologi, livsmedelskemi och -fysik samt förädlingsprocesser. Det ingår även en grundläggande kurs i human nutrition. Hållbarhetsaspekter inom livsmedelskedjan är integrerade i kurserna och tas upp i relevanta sammanhang. Livsmedlens roller i samhället diskuteras.
Programmet ger en avancerad naturvetenskaplig utbildning och syftar till att ge en fördjupning inom huvudområdet livsmedelsvetenskap. Det finns möjlighet till fördjupning inom human nutrition, livsmedelslagstiftning och kvalitetsledning eller de olika livsmedelsområdena vegetabiliska och/eller animaliska livsmedelsprodukter. Samhällsvetenskapliga perspektiv inom livsmedelssektorn förmedlas genom kurser i företagsekonomi och livsmedelsetik.

Kurser i programmet (studieplan)
Kurser i fetstil är obligatoriska för agronomexamen.

* =agronomprofilerande kurs (kurs med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn)

**en av kurserna Plant Food Science och Animal Science krävs för agronomexamen

År 1
*Grundkurs - livsmedelsvetenskap, 7,5 hp (livsmedelsvetenskap G1N)
Grundläggande matematik och statistik för biologer, 7,5 hp (matematik/statistik G1N)
Grundläggande kemi I, 15 hp (kemi/biologi G1N)
Grundläggande kemi II, 7,5 hp (kemi/biologi G1F)
Biokemi, fortsättningskurs 7,5 hp (kemi/biologi G1F)
Cellbiologi, 7,5 hp (biologi G1F)
Mikrobiologi, 7,5 hp (biologi G1F)

År 2
Genetik, 7,5 hp (biologi G1F)
Immunologi och allergi i ett livsmedelsperspektiv, 7,5 hp (biologi/livsmedelsvetenskap G1F)
*Växtfysiologi, 7,5 hp (biologi G1F)
*Djurfysiologi, 7,5 hp (biologi G1F)
*Lantbruksvetenskap 1 - systemperspektiv, 15 hp (lantbruksvetenskap G1N)
Analytical Natural Products Chemistry, 7,5 hp (livsmedelsvetenskap/kemi G1F)
*Food Microbiology, 7,5hp (livsmedelsvetenskap G1F)

År 3
Food Chemistry and Food Physics, 15 hp (kemi/livsmedelsvetenskap G1F)
Human nutrition och fysiologi, 7,5 hp (livsmedelsvetenskap G1F)
Livsmedelstoxikologi och riskbedömning, 7,5 hp (livsmedelsvetenskap G1F)
*Food Technology, 15hp (livsmedelsvetenskap G2F)
Självständigt arbete i livsmedelsvetenskap, G2E, 15hp (livsmedelsvetenskap G2E)

År 4
*Lantbruksvetenskap 2 – tvärvetenskapliga perspektiv 15 hp (lantbruksvetenskap A1N)
*Food Law and Quality Management 7,5 hp (livsmedelsvetenskap A1N)
Advanced Human Nutrition 7,5 hp (livsmedelsvetenskap A1N)
*, **Plant Food Science, 15 hp (livsmedelsvetenskap A1N)
*, **Animal Food Science, 15 hp (livsmedelsvetenskap A1N)

År 5
*Ekonomistyrning inom livsmedelsproduktion, 7,5 hp (företagsekonomi GXX)
Food Ethics 7,5 hp (livsmedelsvetenskap/husdjursvetenskap A1N)
Research Training in Food Science 15 hp (livsmedelsvetenskap A1N)
Självständigt arbete i livsmedelsvetenskap för agronom, 30 hp (livsmedelsvetenskap A2E)

Ytterligare valbara programkurser

*Landsbygdspraktik, 7,5 hp (övrigt GXX)
*Praktik - Lantbrukets husdjur 1, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap GXX)
*Praktik - Lantbrukets husdjur 2, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap GXX)
*Kvalificerad agronompraktik 1, 7,5 hp (lantbruksvetenskap AXX)
*Kvalificerad agronompraktik 2, 7,5 hp (lantbruksvetenskap AXX)
*Agroecology: working with the complexity of farming systems, 7,5 hp (lantbruksvetenskap A1N)
*20th Century Agricultural Economy and Politics, 7,5 hp (lantbruksvetenskap A1N)

Förändringar i studieplanen kan ske under utbildningens gång. Beslut om ev. förändringar fattas i god tid inför kommande läsår.

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

Övergångsbestämmelser

Övriga föreskrifter

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på programmet med avlagd agronomexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på forskarnivå.