Agronomprogrammet mark och växt

Fokus på programmet ligger på odling av jordbruksgrödor. Du läser ämnen som ekologi, kemi,växtbiologi och markvetenskap som ger dig en naturvetenskaplig grund. Det byggs sedan på med syntetiserande och fördjupande kurser inom växtproduktion, odlingssystem och markanvändning. . Teori kombineras med tillämpning nära forskningen och den gröna näringen. Programmet ger dig kunskap och färdigheter för att kunna hantera komplexa frågeställningar och sätta livsmedelsproduktionen i ett större perspektiv.

Du undervisas av högt kvalificerade lärare och får en god kontakt med näringslivet. Därför har du stora möjligheter att bygga ett gediget nätverk både för forskning och praktisk tillämpning. Studenter som har läst till agronom inom mark och växt framhåller ofta närhet till och engagemang hos lärare och kursledare som en viktig kvalitet i sin utbildning. Det här är en av nyckelfaktorerna till att SLU ofta är högt placerad i olika universitetsrankningar som görs världen över.

Varför mark/växtagronom?

Som mark/växtagronom har du god förståelse för samspelet mellan marken, grödorna och den omgivande miljön och hur våra naturresurser bäst nyttjas för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar produktion. Du får förmågan att kritiskt och systematiskt integrera din ämneskunskap med övergripande kunskap om den agrara sektorn, vilket ger en förståelse för lantbrukets behov och villkor.

Programmet leder till en agronomexamen och en masterexamen i antingen biologi eller markvetenskap. Efter tre år är det också möjligt att ta ut en kandidatexamen i biologi.

Under de två första åren på utbildningen läser du kurser i biologi, kemi och markvetenskap, detta för att förstå markens och växternas egenskaper, funktion och samspel. Du lär dig även grunderna i jordbrukets växtproduktion och om ekologi, genetik, flora och fauna.

Under det tredje året läser du tillämpade ämnen inom växtproduktion såsom växtskydd, odlingssystem, vattenreglering, jordbearbetning, växtnäring samt om odlingens förutsättningar och påverkan på omgivande miljö.

Utbildningens två sista år ger en avancerad naturvetenskaplig fördjupning med möjlighet till profilering inom olika områden som växtskydd, växtförädling, mark- och vattenvård, växtnäring och utveckling av cirkulära och hållbara odlingssystem. Då kan du exempelvis läsa kurser där du lär dig mer om:

• hur växter kan skyddas från sjukdomar och skadedjur utan negativa miljöeffekter,
• hur markanvändning och nya grödor kan utvecklas för att möta framtida utmaningar i ett förändrat klimat,
• hur odlingsjordens bördighet bäst kan bevaras eller
• hur vi kan utforma välfungerande och produktiva växtodlingssystem och samtidigt bevara biologisk mångfald.

Inom programmet finns både forskningsinriktade och tillämpade kurser att välja mellan. I slutet av ditt tredje år och i slutet av utbildningen gör du självständiga arbeten (kandidatarbete respektive masterarbete). Där kan du själv välja ämnen som engagerar dig och som ger dig en unik profil på din utbildning.

Som agronom är du eftertraktad på arbetsmarknaden och de flesta får jobb inom relevanta områden kort efter avslutad utbildning. Du har en bred kompetens och god helhetsförståelse för växtproduktionen i jordbruket. Dessutom har du fördjupad kunskap om växternas biologi och samspelet med marken, andra organismer och den omgivande miljön.

Efter utbildningen kan du till exempel jobba med rådgivning inom lantbruket, med strategiska utvecklingsfrågor på myndigheter eller inom forskning och innovation. Många agronomer har ledande befattningar inom företag eller myndigheter med ansvar för miljö- eller jordbruksfrågor. Agronom- och masterexamen gör också att du uppfyller kraven om du vill gå vidare med att doktorera.

Utbildningsplan för Agronomprogrammet mark och växt
300 högskolepoäng

Agricultural Science with a Specialisation in Plant and Soil Sciences, 300 credits Programme syllabus

BESLUT

Programkod: NY016
Utbildningsplanen fastställd: 2024-05-23
Beslutad av: Utbildningsnämnden
SLU ID: SLU.ua.2024.3.1.1-1906
Utbildningsplanen gäller från: HT 2025
Ansvarig programnämnd: Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR

För att bli antagen till agronomprogrammet mark och växt krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt nedan:

- Biologi 2
- Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2
- Kemi 2
- Matematik 4
alternativt
- Biologi B
- Fysik A
- Kemi B
- Matematik D

Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.
För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.

MÅL

Allmänna mål
De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för agronomexamen
I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för agronomexamen:
För agronomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som agronom.

Kunskap och förståelse
För agronomexamen ska studenten

- visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad kunskap om lantbrukssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som internationellt.

Färdighet och förmåga

För agronomexamen ska studenten

- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera kvalificerade problem relaterade till lantbrukssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera, genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, särskilt angående lantbrukssektorns hållbara utveckling,
- visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom lantbrukssektorn och angränsande områden och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För agronomexamen ska studenten

- visa förmåga att med helhetssyn göra bedömningar av lantbrukssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

EXAMEN

Examen som utbildningen syftar till
Agronomprogrammet mark och växt syftar till en agronomexamen som är en yrkesexamen. Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng. Agronomprogrammet möjliggör även generella examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.
Den student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen agronomexamen (Degree of Master of Science in Agriculture).

Examenskrav
Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:
- minst 90 hp agronomprofilerande kurser*
- minst 90 hp i huvudområdet biologi på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)
- minst 60 hp i huvudområdet biologi eller markvetenskap på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)
- alla obligatoriska kurser (enligt denna utbildningsplan)
- valbara kurser (enligt denna utbildningsplan)

* Programkurser med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn.
30 hp av de valbara kurserna kan ersättas av, för agronomexamen relevanta, kurser inom ämnesområdena: lantbruksvetenskap, livsmedelsvetenskap, biologi, markvetenskap, ekonomi, landsbygdsutveckling, husdjursvetenskap. Dessutom kan ytterligare valbara kurser ersättas av kurser inom inriktningens huvudområde/-n om de är relevanta för agronomexamen. Utöver det kan 15 hp i agronomexamen utgöras av valfria kurser.

INNEHÅLL OCH STRUKTUR

Agronomens roll och utbildningen till agronom
Agronomer har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn som inkluderar hela livsmedelsproduktionskedjan samt den sociala och ekonomiska utvecklingen av landsbygden. Agronomer har en god förståelse för hur våra naturresurser bäst nyttjas för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.
Agronomer bidrar till att utveckla landsbygdens och lantbrukens förmåga att försörja samhället med livsmedel samt andra varor och tjänster. De kombinerar lantbruksvetenskaplig kunskap och specialiserad ämneskompetens med relevanta yrkesfärdigheter. I samverkan med andra nationella och internationella aktörer arbetar de med kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn.

Agronomer utbildas inom följande inriktningar:
• djur
• ekonomi
• landsbygdsutveckling
• livsmedel
• mark och växt.

Gemensamt för alla inriktningarna är tre obligatoriska, agronomgemensamma kurser, praktikkurserna för agronomer och att det avslutande examensarbetet år 5 ska ha lantbruksvetenskaplig inriktning. I utbildningen kombineras spetskompetens inom det valda ämnesområdet med vetenskaplig träning och en bred systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande i ett hållbart samhälle.
Utbildningen till agronom är en 5-årig yrkesutbildning som innefattar studier på både grundnivå och avancerad nivå. Studenterna förbereds inför rollen som agronom genom fördjupade studier inom ett specifikt huvudområde med tillämpningar inom lantbrukssektorn.
Utbildningen har en tydlig anknytning till lantbruksnäringen genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsinriktade projekt. Kvalificerad praktik, som kan göras hos organisationer, myndigheter och företag, ger förståelse för lantbrukssektorns komplexa system. Genom att SLU:s breda forskning nyttjas i föreläsningar och handledning tränas studenterna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metoder.
Generella färdigheter integreras i ämneskurser i hela utbildningen och i examensarbetet. Muntlig och skriftlig kommunikationsförmåga övas och utvecklas i dialog med olika grupper och på olika sätt genom hela utbildningen. Samarbete i grupp tränas i både inom- och tvärvetenskapliga sammanhang. Som en viktig förberedelse för yrkeslivet får studenterna insikt i och tillfälle att utveckla kunskap i projektplanering och projektledning. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap tränas i komplexa problemställningar som särskilt rör lantbrukets hållbara utveckling.

I utbildningen ingår ett självständigt arbete (kandidatarbete) i slutet av tredje året då studenten fördjupar sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet.
Examensarbetet för agronomer (masterarbetet) är på avancerad nivå och avslutar hela utbildningen. Problemformuleringen för arbetet ska relatera till lantbrukssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer. Studenten ska visa god kunskap inom lantbruksvetenskap och sitt huvudområde samt integrera ämnena i examensarbetet.
Inom programmet finns möjlighet till egen profilering. En termin eller ett läsår kan förläggas till något av SLU:s partneruniversitet i världen. Programmet ges i huvudsak på svenska men flera av kurserna ges på engelska.

I enlighet med SLU:s riktlinjer för lika villkor präglas en väl fungerande studiemiljö av öppenhet, jämställdhet och inkluderande. Detta främjar ett klimat som tar tillvara den mångfald som anställdas och studenters olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför.

Inriktning mark och växt

Utbildningen till mark- och växtagronom syftar till att ge studenten en helhetssyn på lantbrukets växtproduktion och åkermarkens nyttjande samt fördjupad kunskap i markvetenskap och växtbiologi. Utbildningen ger en god förståelse för samspelet mellan marken, grödorna och den omgivande miljön och hur våra naturresurser bäst nyttjas för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar produktion.

De två första åren på utbildningen omfattar naturvetenskapliga kurser i biologi, kemi och markvetenskap som behövs för att förstå markens och växternas egenskaper, funktion och samspel. Studenten lär sig även grunderna i jordbrukets växtproduktion. Under det tredje året läses tillämpade ämnen inom växtproduktion såsom växtskydd, odlingssystem, vattenreglering, jordbearbetning, växtnäring samt odlingens förutsättningar och påverkan på omgivande miljö.

Utbildningens två sista år ger en avancerad naturvetenskaplig fördjupning med möjlighet till profilering inom områden som växtskydd, växtförädling, mark- och vattenvård, växtnäring och utveckling av cirkulära och hållbara odlingssystem. Genom utbildningen får studenten förmåga att kritiskt och systematiskt integrera sin ämneskunskap med övergripande kunskap om den agrara sektorn. Därigenom uppnås en god förståelse för lantbrukets behov och villkor.

Kurser i programmet (studieplan)

Kurser i fetstil är obligatoriska för agronomexamen. * = agronomprofilerande kurs (kurs med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn)
**Examensarbetet för agronomexamen kan antingen ha huvudområde biologi eller markvetenskap beroende på val av kurser under programmets gång.

År 1
*Introduktionskurs – växtodlingsprogrammet 7,5 hp (lantbruksvetenskap G1N)
Geologi och hydrologi 7,5 hp (markvetenskap/miljövetenskap G1N)
Grundläggande kemi I, 15 hp (kemi/biologi G1N)
Grundläggande kemi II, 7,5 hp (kemi/biologi G1F)
Organismvärlden, 7,5 hp (biologi G1N)
Ekologi, 7,5 hp (biologi/miljövetenskap G1N)
*Fältkurs i växtproduktion, 7,5 hp (biologi/lantbruksvetenskap G1N)
*Floristik, entomologi och fältstudier i åkermark, 7,5 hp (biologi/lantbruksvetenskap G1N)

År 2
Genetik, cellbiologi och mikrobiologi, 15 hp (biologi G1F)
Växtfysiologi, 7,5 hp (biologi G1F)
Vertebratzoologi, 7,5 hp (biologi G1F)
Växtbiologi, 15 hp (biologi G1F)
Grundläggande matematik och statistik för biologer, 7,5 hp (matematik/statistik G1N)
Biogeofysik, 7,5 hp (markvetenskap/miljövetenskap G1F)
Markvetenskap, 15 hp (markvetenskap/miljövetenskap G1F)

År 3
*Växtproduktion – mark och grödor, 15 hp (biologi/markvetenskap G2F)
*Växtproduktion – ogräs och växtskadegörare, 15 hp (biologi G2F)
*Lantbruksvetenskap 1 - systemperspektiv, 15 hp (lantbruksvetenskap G1N)
Molekylär och mikrobiell ekologi, 15 hp (biologi G2F)
Självständigt arbetet i biologi, 15 hp (biologi G2E)

År 4 - 5
*Lantbruksvetenskap 2 – tvärvetenskapliga perspektiv, 15 hp (lantbruksvetenskap A1N)
*Mark- och vattenkemi, 7,5 hp (markvetenskap A1N)
Safe nutrient recycling, 15 hp (biologi/miljövetenskap A1N)
*The ecology of cropping systems, 15 hp (biologi/lantbruksvetenskap A1N)
*Soil biology and biogeochemical cycles, 15 hp (biologi/markvetenskap A1N)
*Marken i odlingen, 15 hp (biologi/markvetenskap A1N)
*Production and quality evaluation of forages, 15 hp (biologi/husdjursvetenskap A1N)
*Plant pathology, 15 hp (biologi A1N)
*Soils of the world and sustainable water and soil management, 15 hp (markvetenskap/teknologi A1N)
*Soil water processes in agroecosystems, 15 hp (markvetenskap/miljövetenskap A1N)
*Land use and watershed management to reduce eutrophication, 7,5 hp (markvetenskap/miljövetenskap A1N)
*Genetic diversity and plant breeding, 15 hp (biologi A1N)
Geografiska informationssystem för miljö- och naturvetenskap, 7,5 hp (teknologi A1N)
*Agroecology: working with the complexity of farming systems, 7,5 hp (lantbruksvetenskap A1N)
Sustainable technologies for low- and medium income countries, 7,5 hp (miljövetenskap/teknologi A1N)
**Självständigt arbete i biologi för agronomer, A2E, 30 hp (biologi A2E)
**Självständigt arbete i markvetenskap för agronomer, A2E, 30 hp (markvetenskap A2E)

Ytterligare valbara programkurser
*Landsbygdspraktik, 7,5 hp (övrigt GXX)
*Praktik - Lantbrukets husdjur 1, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap GXX)
*Praktik - Lantbrukets husdjur 2, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap GXX)
*Kvalificerad agronompraktik 1, 7,5 hp (lantbruksvetenskap AXX)
*Kvalificerad agronompraktik 2, 7,5 hp (lantbruksvetenskap AXX)

Förändringar i studieplanen kan ske under utbildningens gång. Beslut om ev. förändringar fattas i god tid inför kommande läsår.

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

Övergångsbestämmelser

Övriga föreskrifter

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier
Den student som har fullgjort utbildningen på programmet med avlagd agronomexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på forskarnivå.