Samhällsutveckling - landsbygd
Småföretagare eller projektledare i EU?
Hur ser landsbygdens roll ut i samhället? Hur kan den utvecklas, och hur fungerar samspelet mellan stad och land? Programmet Samhällsutveckling landsbygd passar dig som vill bidra till en positiv samhällsutveckling, med specialisering på frågor som rör landsbygden.
PROGRAMINFORMATION
Du läser kurser i bland annat agrarhistoria, ledarskap, politik och förvaltning. Hållbarhet är ett självklart perspektiv, inte minst vad gäller lantbruket och hur naturresurserna används. Programmet ger dig en bred grund att stå på för fortsatta studier kring utvecklingsfrågor och politik. För att studera vidare till en agronomexamen väljer du masterprogrammet Rural Development and Natural Resource Management. För arbete direkt efter kandidatexamen kan du sätta dina kunskaper i arbete överallt där det finns landsbygdsfrågor, inom myndigheter, kommuner och organisationer.
För att bli antagen till kandidatprogrammet Samhällsutveckling - landsbygd krävs grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå.
För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.
Examen:
Examen som utbildningen syftar till
Kandidatprogrammet Samhällsutveckling - landsbygd syftar till en kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling. En kandidatexamen är en generell examen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.
Student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling (degree of Bachelor of Science with a Major in Rural Development).
Programmet kan i kombination med ett specifikt masterprogram i landsbygdsutveckling vid SLU möjliggöra att fordringarna för en agronomexamen uppfylls. Se även under Övriga upplysningar.
Examenskrav
Kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp) med följande krav:
minst 60 hp kurser inom huvudområdet landsbygdsutveckling (G1N, G1F)
minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet landsbygdsutveckling (G2F)
minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet landsbygdsutveckling (kandidatarbete, G2E)
Landsbygdsutveckling studeras i olika delar av världen, med fokus på Sverige samt från olika perspektiv med tonvikt på samhällsvetenskap. Du får kunskaper om och förståelse för centrala perspektiv och metoder inom landsbygdsutveckling. Det gäller såväl praktiska utvecklingsmetoder som vetenskapliga undersökningsmetoder, vilka krävs för att kunna studera, analysera, problematisera och bidra till landsbygders utveckling.
Praktiska tillämpningar i olika verksamheter är en bärande del i programmet, vilket innebär kontakter med olika organisationer på landsbygder i Sverige såväl som i andra länder.
Utbildningen inleds med en introduktion till landsbygdsutveckling där centrala begrepp och teorier, utmaningar och möjligheter, lokala och globala maktförhållanden och intressen behandlas. Introduktionen syftar även till att förstärka dina generella kunskaper, med fokus på vetenskapligt skrivande. Under de två första åren läser du grundläggande kurser om bland annat jordbrukets och landsbygders historia; de privata, offentliga och ideella sektorernas betydelse ur ett landsbygdsperspektiv med fokus på Sverige och EU; naturresurshantering; samhällsvetenskapliga teorier; organisering och ledarskap samt om landsbygders olika aktörer.
I utbildningen ingår ett självständigt arbete (kandidatarbete) i slutet av tredje året som ger dig möjlighet att fördjupa dig i ett specifikt ämne genom att tillämpa dina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet (t. ex. hållbar livsmedelsproduktion, konsekvenser av klimatförändringar, civilsamhällets betydelse, företagande och näringslivsutveckling, naturresurshantering och/eller internationell landsbygdsutveckling med möjlighet till fördjupning kring frågor och perspektiv rörande länder i det globala syd).
Du hittar programmets kurser under fliken ”kurser på programmet” som finns längre ned på denna sida.
Som agronom med inriktning på landsbygdsutveckling kan du arbeta både lokalt, nationellt och internationellt på exempelvis myndigheter, företag och i organisationer. Efter din utbildning kan du till exempel jobba som:
Programkod: NK015
Fastställd av: Utbildningsnämnden, 2020-09-10 Reviderad: 2024-01-12 Reviderad av: Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk SLU ID: SLU.ua.2024.3.1.1-82 Utbildningsplanen gäller från: HT 2024 Ansvarig programnämnd: Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk
Behörighetskrav
För att bli antagen till kandidatprogrammet Samhällsutveckling - landsbygd krävs grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå.
För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.
Innehåll
Beskrivning av programmet
Programmet är ett treårigt kandidatprogram med huvudområde landsbygdsutveckling. Programmet utbildar för vidare studier på avancerad nivå eller för arbete inom exempelvis myndigheter, företag och andra organisationer.
Landsbygdsutveckling studeras i olika delar av världen, med fokus på Sverige samt från olika perspektiv med tonvikt på samhällsvetenskap. Studenterna får kunskaper om och förståelse för centrala perspektiv och metoder inom landsbygdsutveckling. Det gäller såväl praktiska utvecklingsmetoder som vetenskapliga undersökningsmetoder, vilka krävs för att kunna studera, analysera, problematisera och bidra till landsbygders utveckling.
Praktiska tillämpningar i olika verksamheter är en bärande del i programmet, vilket innebär kontakter med olika organisationer på landsbygder i Sverige såväl som i andra länder.
Utbildningen inleds med en introduktion till landsbygdsutveckling där centrala begrepp och teorier, utmaningar och möjligheter, lokala och globala maktförhållanden och intressen behandlas. Introduktionen till utbildningen syftar även till att förstärka studenternas generella kunskaper, med fokus på vetenskapligt skrivande. Under de två första åren läser studenterna grundläggande kurser om bland annat jordbrukets och landsbygders historia; de privata, offentliga och ideella sektorernas betydelse ur ett landsbygdsperspektiv med fokus på Sverige och EU; naturresurshantering; samhällsvetenskapliga teorier; organisering och ledarskap samt om landsbygders olika aktörer.
I utbildningen ingår ett självständigt arbete (kandidatarbete) i slutet av tredje året som ger studenten möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet (t. ex. hållbar livsmedelsproduktion, konsekvenser av klimatförändringar, civilsamhällets betydelse, företagande och näringslivsutveckling, naturresurshantering och/eller internationell landsbygdsutveckling med möjlighet till fördjupning kring frågor och perspektiv rörande länder i det globala syd).
Vetenskapliga förhållningssätt och vetenskapliga metoder tränas genom att SLU:s breda forskning nyttjas i undervisningen, inklusive handledning. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap tränas i komplexa problemställningar som särskilt rör landsbygdens hållbara utveckling. Förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt övas och utvecklas i dialog med olika grupper, integrerat i ämneskurser och i examensarbetet. Samarbete i grupp tränas i olika sammanhang.
Utbildningen har anknytning till näringsliv och samhälle genom studiebesök, gästföreläsningar och arbetslivsinriktade projekt. Praktik erbjuds inom organisationer, myndigheter och företag.
Studenterna ges möjlighet till en egen profilering via valbara kurser eller via utbytesstudier vid något av SLU:s partneruniversitet i världen. Programmet ges huvudsakligen på svenska. Vissa kurser kan ges på engelska.
Programmet erbjuder också lantbruksvetenskaplig kunskap och vänder sig till både de som siktar på en kandidatexamen i landsbygdsutveckling och till de som vill läsa vidare till agronomexamen. Bred och översiktlig kunskap om och förståelse för lantbrukssektorn och dess hållbara utveckling inom områdena djur, ekonomi, landsbygdsutveckling och livsmedel ingår för specialiseringen mot en agronomexamen.
För agronomexamen gäller (se även avsnittet Övriga upplysningar):
Kurser i fetstil är obligatoriska för agronomexamen.
Kurs med *= agronomprofilerande kurs (kurs med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn).
År 1 Introduktion till landsbygdsutveckling, 15 hp*, LU G1N Jordbrukets och landsbygdens historia, 7,5 hp*, LU/LB G1N Lokala perspektiv, 7,5 hp*, LU G1N Lantbruksvetenskap 1 - systemperspektiv, 15 hp*, LB G1N Politik och förvaltning, 15 hp, LU G1N
År 2 Samhällsvetenskapliga teorier för landsbygdsutveckling, 15 hp, LU G1F
International Rural Development, 15 hp*, LB/LU G1F
Landsbygder i klimatomställningen, 15 hp, LU G1N Naturresursförvaltning, 15 hp*, LU G1N Organisering, ledarskap och lärande, 15hp*, LU/LB G1F
År 3
Entreprenörskap och landsbygdsutveckling, 15 hp, LU G1F
Miljökonsekvensbeskrivning och miljökommunikation – introduktion 7,5 hp, MX G1N
Miljökonsekvensbeskrivning, miljökommunikation och naturvägledning – metoder och tillämpning 7,5 hp, MX G1F Samhällsvetenskapliga metoder för landsbygdsutveckling, 15 hp, LU G2F Självständigt arbete i landsbygdsutveckling, 15 hp, LU G2E
Förändringar i kursutbudet kan ske under utbildningens gång. Beslut om kursutbud fattas i god tid inför kommande läsår.
För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.
Mål
Allmänna mål
De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.
Mål för examen
I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för kandidatexamen:
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper och
visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Examen
Examen som utbildningen syftar till
Kandidatprogrammet Samhällsutveckling - landsbygd syftar till en kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling. En kandidatexamen är en generell examen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.
Student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling (degree of Bachelor of Science with a Major in Rural Development).
Programmet kan i kombination med ett specifikt masterprogram i landsbygdsutveckling vid SLU möjliggöra att fordringarna för en agronomexamen uppfylls. Se även under Övriga upplysningar.
Examenskrav
Kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp) med följande krav:
minst 60 hp kurser inom huvudområdet landsbygdsutveckling (G1N, G1F)
minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet landsbygdsutveckling (G2F)
minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet landsbygdsutveckling (kandidatarbete, G2E)
Övergångsbestämmelser
Den, för agronomexamen, obligatoriska kursen LB0122 Lantbruksvetenskap för landsbygdsutvecklingsagronomer 15 hp ersätts, fr.o.m. vt2025 av kursen Lantbruksvetenskap 1 - systemperspektiv. Obligatoriet för examen kommer att vara uppfyllt genom denna nya kurs.
För student som har läst kursen LB0122 men fått underkänt på tentamen eller obligatoriska moment gäller SLU:s allmänna regler för omprov.
Övrig information
Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.
Möjlighet till fortsatta studier
Den student som har fullgjort utbildningen på programmet med avlagd kandidatexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på avancerad nivå.
Information om yrkesexamen agronom
Kandidatprogrammet Samhällsutveckling - landsbygd utgör även en bas till en agronomexamen i landsbygdsutveckling om det kombineras med masterprogrammet Agronom landsbygdsutveckling. Målen för agronomexamen framgår av förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Kraven för att uppnå agronomexamen framgår nedan i enlighet med SLU:s lokala examensordning.
Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:
minst 90 hp agronomprofilerande* kurser
minst 90 hp i huvudområdet landsbygdsutveckling på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)
minst 60 hp i huvudområdet landsbygdsutveckling på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E**)
alla obligatoriska kurser***
valbara kurser***
* Programkurser med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn. Anges i utbildningsplanen för kandidatprogrammet Samhällsutveckling-landsbygd och masterprogrammet Agronom landsbygdsutveckling
** Anges i utbildningsplanen för masterprogrammet Agronom landsbygdsutveckling
*** Anges i utbildningsplanen för kandidatprogrammet Samhällsutveckling-landsbygd och masterprogrammet Agronom landsbygdsutveckling.
30 hp av de valbara kurserna kan ersättas av, för agronomexamen relevanta, kurser inom ämnesområdena: lantbruksvetenskap, livsmedelsvetenskap, biologi, markvetenskap, ekonomi, landsbygdsutveckling, husdjursvetenskap. Dessutom kan ytterligare valbara kurser ersättas av kurser inom inriktningens huvudområde/-n om de är relevanta för agronomexamen. Utöver det kan 15 hp i agronomexamen utgöras av valfria kurser.
Agronomen har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn, såväl inom områdena livsmedel som landsbygd och deras roll i samhället och kan bidra till att utveckla sektorns förmåga att försörja samhället med livsmedel och andra varor och tjänster på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Agronomer kombinerar agrar kunskap och akademisk ämneskompetens med relevanta yrkeskompetenser för att kunna arbeta självständigt och i samverkan med andra aktörer, såväl nationellt som internationellt, för kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn. Agronomer utbildas inom områdena ekonomi, djur, landsbygdsutveckling, livsmedel eller mark/växt. Kunskap om och systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande för ett hållbart samhälle erhålls genom viss samläsning mellan programmen inom de olika områdena.
Landsbygdsagronom: I utbildningen kombineras kunskap om landsbygdernas utveckling och kunskap om lantbruksnäringen med vetenskaplig träning och näringslivsanknytning på såväl grund- som avancerad nivå. Utbildningen ger förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, särskilt angående landsbygders och lantbrukssektorns hållbara utveckling.
Varför plugga till landsbygdsutvecklingsagronom?
"Jag brukar säga att det är en tvärvetenskaplig utbildning som har kopplingar både till lantbruk men också till livsmedelsproduktion"
Och vad är en agronom? En agronom arbetar med hållbar matproduktion och är experter på hur mat produceras och på vad som krävs för att göra det på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Läs mer om agronomexamen och vad en agronom gör här.
Nyfiken på hur det är att plugga på SLU? Då ska du skugga en student. Välj om du vill träffa en student digitalt eller fysiskt och på vilket campus. Du får möjlighet att ställa alla dina frågor. Väljer du att skugga på campus får du även hänga med på föreläsningar.
Här har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som är intresserad av att plugga på SLU.
Uppsala
Det här är Uppsala – Sveriges fjärde största stad, en utpräglad studentstad och här hittar du SLU:s största campus. Uppsala har otroligt mycket att erbjuda dig som student. Med två universitet i staden blir studentlivet mycket levande och en stor del av stadens invånare är studenter.
Fråga oss om: att läsa kurser eller program, vilken utbildning som passar dig, hur du bygger den för att nå dit du vill, din studiesituation samt få stöd i dina karriärval.