Höjdpunkter från IKEU-programmet

Höjdpunkter från IKEU-programmet under 2023

• Vi fortsatte att kommunicera med den norska grupp som utvärderade IKEU-programmet, och de publicerade sin rapport på hösten (Kaste et al. 2023, se Publikationer).

• IKEU-programmet fick en kraftigt nedskuren budget. Vi hanterade det genom att minska provtagningsfrekvenser i IKEU:s kalkavslutssjöar och att avsluta provtagning i flera av programmets vattendrag. Från och med 2023 består programmet av 20 sjöar (7 kalkade, 6 okalkade referenser och 7 kalkavslut) och 18 vattendrag (9 kalkade, 7 okalkade referenser och 2 kalkavslut). Kalkavslutsvattendraget Örvallsbäcken har provtagning av vattenkemi och biologi på två stationer, för elfisken är det totalt 55 stationer i de 18 vattendragen.

• En torr inledning av sommaren följdes av mycket nederbörd, som orsakade ovanligt höga flöden i vattendragen under elfiskesäsongen i augusti-september. För höga flöden gjorde det omöjligt att elfiska på fem av vattendragsstationerna, vilket kan jämföras med att det var extremt låga flöden på många ställen under samma period 2022.

• En mer positiv höjdpunkt var att vi deltog i den norsk-svenska försurnings- och kalkningskonferensen i Gardemoen 21-22 november. Kerstin Holmgren presenterade en översikt av IKEU-programmets historia sedan starten 1989, och Stina Drakare gav en uppdaterad bild av utvecklingen i sjöar och vattendrag i IKEU:s kalkavslutsprogram (se presentationer under Publikationer).

• Data från fyra IKEU-sjöar användes i den publicerade artikeln ”Panarchy suggests why management mitigates rather than restores ecosystems from anthropogenic impact” (se Publikationer), tillsammans med data från fyra av miljöövervakningens neutrala referenssjöar. Med tidsserier (1998-2019) av bottenfauna (littoral och sublittoral) och växtplankton undersöktes förekomst av gemensamma temporala mönster i olika skalor (panarkistruktur). Endast för den littorala bottenfaunan fanns en viss temporal samvariation i både kalkade och okalkade sjöar, och det fanns nästan ingen korrelation med Ca:Mg-kvotens variation över tid. Resultaten ligger i linje med andra studier som indikerar att kalkningen kan motverka negativa effekter av försurning, men inte restaurera de kalkade ekosystemen till samma tillstånd som i okalkade referenser.

Höjdpunkter från IKEU-programmet under 2022

• ”Detta är IKEU”-rapporten som beskriver hur programmet varit uppbyggt och i kortform presenterar resultat sedan förra utvärderingen (dvs. från 2008-2021) blev äntligen färdig. Den sammanfattar resultat från 53 publikationer! Vi hoppas att den blir ett bra underlag till en ny utvärdering av IKEU.
• En stor höjdpunkt är just att det äntligen beslutades göras en extern utvärdering av IKEU. Norska experter från NIVA och NINA påbörjade detta hösten 2022 och vi har deltagit på möten med denna grupp. Granskningsrapporten ska vara klar innan sommaren 2023.
• En rapport ihop med IVL kom ut: "Bedömningsgrunder försurning - tester av MAGIC-biblioteket". Det är ett verktyg för att försurningsbedöma sjöar och vattendrag genom att beräkna vilket pH-värde det var innan försurningen, referensvärdet, och jämföra detta med nuläget. Testen behövdes för att kalkningsansvariga på länsstyrelserna har identifierat fall där de beräknade referensvärdena bedömts orealistiska. Jämförelser med historiska fiskdata visade att sjöar med orimligt lågt modellerat pH berodde på att vattenproverna som använts i modellen för dessa sjöar tagits på ett felaktigt sätt. Ett annat test visade att indatan med det försurande nedfallet var något för högt, vilket ibland leder till att försurningen överskattas. Studien ledde till att ett antal sjöar togs bort ur MAGIC-biblioteket och informationen på MAGIC-bibliotekets webbsida kompletterades så att användarna får mer information om vilka bedömningar som är relativt osäkra.

Höjdpunkter från IKEU-programmet under 2021

• Är det försurat eller bara surt? Sverige, Norge och Finland bedömer försurning helt olika. Nu har en rapport presenterats som jämför de olika sätten att bedöma och föreslår hur de ska kunna harmoniseras. Ett vatten byter ju inte status bara för att det rinner över en landsgräns. Det är i gränsvatten som detta blir särskilt tydligt. Rapporten visar att ANC generellt var den bästa surhetsindikatorn när det gäller att prediktera hur fisk och bottenfaunan mår i försurande vatten. Tidigare har pH ansetts vara en bättre indikator. ANC har fördelen att den inte samvarierade med andra miljöbeskrivande variabler. 
• Nu är äntligen rapporten Effekter av kalkning på fisk i sjöar ute på webben. Rapporten ingår i en serie av utvärderingar av kalkeffekter på olika organismgrupper. För fisk i försurade sjöar ökar antalet arter, individer per nät och biomassa av fisk i sjöar som provfiskats både före och efter kalkning. Totalt sammanställdes resultat från 48 års nätprovfisken. Kalkning gynnade särskilt mört, röding och öring som i flera fall saknats helt innan kalkningen. Relationen till pH var inte tydlig i kalkade sjöar, troligtvis beroende på att fler faktorer än pH påverkar när det inte längre är för surt för fisken. 
• En trevlig höjdpunkt var att kalkhandläggarträffen kunde genomföras i Nässjö 23-24 november. Jens Fölster och Kerstin Holmgren presenterade resultat från de två rapporterna på denna träff.
• Under året har IKEU blivit kontaktade och uppmärksammade på olika problem i IKEU-vatten som tydliggör hur olika miljöproblem interagerar. Det ger anledning att behandla kalkning som en mer integrerad del av vattenförvaltningen.

Höjdpunkter från IKEU-programmet under 2020

• Vi välkomnade Joacim Näslund till projektgruppen. Joacim är forskare på Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua med fokus på fiskövervakning och restaurering. Han har stor kunskap om framförallt lax och örings beteenden och behov, ämnen som du hittar flera publikationer om på hans cv-sida.
• IKEU:s fältprovtagning kunde genomföras som planerat under pandemiåret 2020 efter riskanalys och planering för att minimera personalens för risk att smittas.
• Senaste uppföljningen av hur sura och försurade våra vattendrag är inkluderar åren 2010-2016 och visar att hälften av de vattendrag som kalkas inte längre är försurade. Det går alltså att ytterligare justera ner kalkningen i många vatten, särskilt i norra Sverige. Läs mer och hitta länken till rapporten Målvattendragsundersökningen 2010-2016 här.
• Kerstin Holmgren och Erik Petersson har arbetat med en rapport om Effekter av kalkning på fisk i sjöar som ingår i en serie av utvärderingar beställda av Havs- och vattenmyndigheten om kalkeffekter på olika organismgrupper.