Vi behöver mer kunskap om hummerbeståndet på kusten. I projektet Lobserve hjälper våra frivilliga lobservers oss att samla in data som kan ge svar på hur många och hur stora humrarna är. Vi vill också ta reda på hur mycket beståndet varierar längs kusten. Projektet har pågått under tre veckor i augusti sedan 2021. Under 2024 pågår provfisket under perioden 3-26 augusti. Ansök före den 1 juni!
Hur många humrar får man i snitt per tina vid hummerfiske? Hur stora är de? Och skiljer detta sig åt längs kusten? Sannolikt skiljer sig storlek respektive antal humrar geografiskt, men vi behöver fler observationer längs västkusten för att kunna säga hur stor skillnaden är. Därför behöver vi hjälp av allmänheten. I projektet Lobserve tar privatpersoner tillsammans med forskare fram ny kunskap om europeisk hummer.
Vi vill bland annat ha svar på följande frågor:
Läs i flikarna nedan vad som krävs för att du ska bli en lobserver, och ansök via vårt formulär!
En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena. På kartan syns område 1-17, samt 101, 102, 103, 201-204, 301-302 och 401. Områdena i Bohuslän är 5 km breda, medan fjordområderna har en radie på 3 km.
1/7
En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena. På kartan syns område 18-28, 501-503, 601, 701-706. Områdena i Halland och Skåne är 5 km breda, de cirkulära områdena har en radie på 3 km.
2/7
En lobserver-familj. Alla följer med när det ska fiskas hummer, där data skickas in till SLU Aqua. Foto: Ludvig Toftedahl
3/7
Man kan vara en lobserver och delta i SLU Aquas forskningsprojekt om hummer från en segelbåt! Foto: Alexander Ahl
4/7
Hur stor en hummer kan bli beror kanske på var den lever. Foto: Baldvin Thorvaldsson, SLU
5/7
Nyfångad hummer. Foto: Daniel Valentinsson, SLU
6/7
En lobserver provfiskar med sina egna tinor och noterar antalet humrar per tina, kön och eventuell rom innan humrarna mäts och slutligen återutsätts. Foto: Daniel Valentinsson, SLU
7/7
För att delta i SLU Aquas provfiske måste man
Fisket skall i största möjliga mån efterlikna det befintliga provfisket som drivs av SLU Aquas forskare. GPS ska användas för att säkerställa att du fiskar inom angivet område och för att kunna notera position på varje satt tina.
Ekolod ska användas för att säkerställa att tinan sätts på lämplig botten för hummerhabitat (hårda bottnar) och för att kunde uppge det djup som tinan sätts på.
En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena längs hela den fiskade kusten, och noterar antalet humrar per tina, kön och eventuell rom innan humrarna mäts och slutligen återutsätts. Områden för provfiske i projekt Lobserve finns längs hela kusten (se kartan), och man ansöker till ett bestämt område.
All informations bokförs i ett detaljerat protokoll som man får av SLU Aqua. Alla fiskare (fritids- och/eller yrkesfiskare) som deltar i projektet får dispens från SLU Aqua så de kan fiska efter hummer under förbudstid och med tinor utan flyktöppning, enligt samma metodik som används i SLU:s befintliga provfiske.
Genom att SLU samarbetar med allmänheten kan vi samla biologisk data längs ett större geografisk område, och vi får fiskerioberoende data om till exempel fångstbarhet längs kusten. På sikt är det tänkt att den här typen av försök ska leverera ett beståndsindex som tillsammans med SLU Aquas samlade information kan ingå i en integrerad beståndsanalysmodell. Ett beståndsindex är ett relativt mått som över tid som visar på förändringar i beståndet, det vill säga om beståndet är större eller mindre.
Fyll i formuläret nedan för att ansöka om att delta i Lobserve projektet, skicka in den ansökan senast den 1 juni. Du får en bekräftelse för ansökan till den e-postadress du uppger.
Under tre veckor i augusti 2021, 2022 och 2023 provfiskade lobservers efter hummer samtidigt som SLU:s provfiske efter hummer pågick. Totalt har 55 hummerfiskare bidragit med data genom att fiska i sina hemområden mellan Strömstad och Båstad. De har lämnat information om storleksfördelningar och fångstbarhet i över 20 områden längs kusten, och skapat underlag för en rapport till Havs- och vattenmyndigheten. På sikt kan vi använda den här typen av försök till att ta fram ett beståndsindex; ett relativt mått som visar på förändringar i beståndet över tid, och som sedan kan ingå i en beståndsanalysmodell.
Alla som deltar i provfisket är engagerade och erfarna fiskare som vill bidra till förvaltningen och kunskapen kring hummer. De utför fisket på frivillig basis, med egen utrustning och utan ersättning från SLU Aqua.
Totalt fångades och mättes 1 015, 886 och 598 humrar under Lobserve 2021, 2022 och 2023. Humrar större än 11 cm var få; det mättes hummer i storlekar mellan 5 och strax under 16 cm, och de fångades på djup från 2 m till 38 m. Både stora och små humrar hittades på alla djup under detta provfiske. Högst täthet av hummer observerades i områdena runt Kungsbacka, och från Grebbestad och söderut till Gullmarsfjorden, medan den största medelstorleken uppfanns i 8-fjordars nordligare delar.
Även bifångst rapporteras i provfisket, och den absolut vanligaste fångsten är krabbor, t.ex. krabbtaska eller strandkrabba.
Studien är en jämförelse över tid, och med flera år i tidserien vill vi med denna metod förstärka beståndsanalysen av hummer, genom att producera ett fiskerioberoende beståndsindex samt öka kunskapen om vilka storlekar som utgör det fiskbara beståndet längs västkusten.
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) utför årligen provfiske efter hummer i fiskefria såväl som fiskade områden, bland annat i det fiskefria området Kåvra utanför Lysekil. Vi mäter längden på hummern, könsbestämmer den och registrerar om honorna bär utvändig rom, innan de märks och återutsätts. På så sätt kan vi utvärdera fångst per ansträngning och storleksstrukturen i hummerbeståndet i de områden vi fiskar.
Men våra provfisken är geografiskt begränsade, och vi saknar data från stora delar av det fiskade området som innefattar nordvästra Skåne, Halland och Bohuslän. Nu vill vi ha hjälp med att bredda vårt provfiske. Med allmänhetens hjälp kan vi bilda oss en bättre uppfattning av hur fångsterna per ansträngning och storleken på hummern skiljer sig åt längs hela kusten.
Fisket efter europeisk hummer (Homarus gammarus) är omfattande, och historiskt har det varit betydligt större än det är i dag. Fångst per ansträngning (antalet fångade humrar per vittjad tina) minskade kraftigt under 1950- och 1960-talen och har därefter befunnit sig på en stabilt låg nivå enligt fångstdagböcker från hummerfiskare i Bohuslän. Även yrkesfiskets landningar har minskat.
De låga fångsterna tyder på att beståndet har varit på en historiskt låg nivå, och beståndet bedöms att med mycket stor sannolikhet inte vara inom biologiskt säkra gränser i Skagerrak och Kattegat. Den sammantagna beståndsanalysen genomförs med en integrerad beståndsanalysmodell; du kan läsa mer om modell-verktyget och underlaget för bedömningen av europeisk hummer på Fiskbarometern.
En ny föreskrift med ganska omfattande begränsningar i fisket infördes under 2017. En positiv effekt på fångst per ansträngning i flera av de fiskeriberoende indexen efter 2017 var sannolikt en effekt av de införda tekniska regleringarna. Med information från hela kusten kan föreskriften utvärderas framöver.
Forskningsteamet LOBSERVE på SLU Aqua består av Andreas Sundelöf och Hege Sande.
Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Andreas Sundelöf, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
andreas.sundelof@slu.se, 010-478 40 69
Hege Sande, doktorand
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
hege.sande@slu.se, 010-478 40 95