Gräsmarker som har skötts kontinuerligt med bete och slåtter är bland de naturtyper som hyser störst biologisk mångfald i Sverige, där upprätthållen hävd är nödvändig för att värdena ska bevaras. Arealen betade gräsmarker skulle behöva ökas med minst 2,2 miljoner hektar för att Sveriges gräsmarker ska nå gynnsam bevarandestatus, i enlighet med EU:s art- och habitatdirektiv. Denna studie syftade till att beräkna hur många nötkreatur som skulle behövas för att beta dessa marker.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Vid Beijerlaboratoriet för husdjursforskning bedrivs forskning för att bättre kunna utnyttja data som samlas in automatiskt på teknikintensiva gårdar så att skötsel och avel av kommande generationers mjölkkor ska bli så effektiv som möjligt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bete kan vara ett billigt foder och i takt med en allt längre växtsäsong förbättras förutsättningarna för ett ökat utnyttjande av denna resurs i nordliga områden. Dock finns inte många studier eller data rörande bete för mjölkkor i norra Sverige.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
En stor del av Sveriges betesmarker är små och ligger spridda i skogsdominerade landskap. Det är stor risk att de läggs ner när befintliga lantbrukare, som i många fall är gamla, slutar med betesdjur. Då förloras stora biodiversitets- och andra naturvärden samtidigt som Sverige blir allt mera beroende av köttimport.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Djurvälfärd vid slakt har fått ökad uppmärksamhet i Sverige det senaste året och är en angelägen fråga för såväl konsumenter, allmänhet och slakteriföretag. Dålig djurvälfärd vid slakt har en negativ extern effekt på de ekonomiska resultaten i slaktindustrin men påverkar även köttkvalitet och konsumentförtroende. Dock saknas det tillräcklig forskning för att kunna påvisa om det finns ekonomiska effekter av förbättrad djurvälfärd vid slakt. Det här projektet är tvärvetenskapligt och inkluderar både husdjursvetenskap och ekonomisk vetenskap.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Animalieproduktion svarar för ungefär 9 och 37 % av de antropogena utsläppen av CO2 och CH4. Nötkreatur bidrar med den största andelen av utsläppen av växthusgaser eftersom deras produktion av CH4 är en del av deras naturliga matsmältning. De utsöndrar även stora mängder N som bidrar till de antropogena utsläppen av N2O.
Gårdar med kompostbäddar har helt fri inhysning av djur, där underlaget typiskt består av (till hälften) komposterat material som omvandlas till sådant som är användbart som jordförbättringsmedel.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Hur man bedriver en hållbar nötköttsuppfödning är till stor del redan känt från forskning och praktik. Projektets fokus är att denna kunskap i större omfattning nu ska omsättas i praktisk handling på gårdsnivå. Effekten blir ett bättre resursutnyttjande, vilket leder till fler ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara nötköttsföretag.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Genom att optimera polyfenoloxidas initierad proteinkomplexbildning och smältbarhet av aminosyror kan man förbättra rödklövers användbarhet som proteinkälla till idisslare.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Det huvudsakliga målet med projektet är att utveckla bättre metoder för att förutsäga mastit hos mjölkkor. Detta kommer att göras genom att kombinera högteknologiskt matematiska/statistiska metoder med tillgång till stora mängder online data.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet var att förbättra möjligheterna att på svenska mjölkgårdar i stor skala ersätta importerat, sojabaserat proteinfoder med gårdsprocessat kraftfoder som innehåller hemodlade eller regionalt inköpta svenska proteinkällor som åkerbönor, ärter och raps.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Går det att kompensera kvalitetsförsämringen vid försenad vallskörd genom en kraftigt höjd stubb och hur påverkas i så fall den totala årsskörden och kvaliteten av det?
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet Green Valleys 2.0 är ett EU-projekt om bioraffinering av gräsmarker för att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. Projektet är ett svenskt-danskt samarbete i Öresund-Kattegatt-Skagerrak området där institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd ansvarar för foder och nutritionsdelen.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Detta projekt ska undersöka hur man minskar metanutsläppen från mjölkproduktionen i Sverige, genom förändring av djurens foderstat och på ett ekonomisk och ekologisk hållbart sätt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet är att utveckla verktyg som gör att man individuellt anpassar laktationens längd hos kor beroende på deras biologiska förutsättningar. Målsättningen är att förbättra kornas hälsa och fruktsamhet samtidigt som produktiviteten i mjölkkobesättningen ökar.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Kan man låta kalven gå kvar hos kon i system med automatisk mjölkning? Hur påverkar det mjölkavkastning och kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet? I det här forskningsprojektet studerar vi hur kalvar kan integreras i sådana skötselsystem.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Institutionen deltar i flera pågående projekt inom området. Ett av målen är att studera den norrländska mjölkens kvalitet på gård och mejeri, och dess betydelse för ostens lagringstid och sensoriska egenskaper.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med det här projektet är att minska behovet av fodermedel till kor som kan användas som föda för människor och samtidigt minska metanutsläppen. Detta ska uppnås med fortsatt effektiv mjölkproduktion och med bibehållen djurhälsa.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I det treåriga projektet ”Mindre mjölkkobesättningars roll i en hållbar och robust svensk livsmedelsförsörjning” kartlägger vi förutsättningar och behov för mindre mjölkkobesättningar i Sverige idag, och tar reda på vilka hinder och möjligheter som finns för att dessa besättningar ska kunna fortsätta att producera hållbara mejeriprodukter även i framtiden.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med detta försök är att undersöka om metanutsläpp från gödseln från mjölkkor kan minska under lagring med hjälp av algen Aspargopsis taxiformis. Projektet finansieras av Carl Tryggers stiftelse.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Målet är att förbättra mjölkningsteknik och mjölkningsrutiner så att juvret töms på ett sätt som är skonsamt för korna och stimulerar mjölkbildningen på bästa möjliga sätt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektets syfte är att undersöka hur mycket intensivbearbetning av ensilage kan öka grovfoderkonsumtionen hos mjölkkor och därmed minska behovet av kraftfoder.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
En av vår tids största utmaningar är att råda bot på ökande problem med antibiotikaresistens. Det är nödvändigt att minska antibiotikaanvändningen i animalieproduktionen och i större utsträckning arbeta förebyggande.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet undersöker de biologiska förutsättningarna för att vid slåtter dela upp vallmaterial i två höjdfraktioner till två olika näringsmässiga kvaliteter.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Mjölk kan ibland ha olika lukt- och smakfel. Ett av dem är när mjölken har doft och smak av blåbär, vilket kan påverka kvaliteten på en hel mjölksilo på mejeriet och de produkter man tillverkar.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Detta får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Infektioner med parasitmaskar utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I detta projekt ska vi identifiera och analysera restaurerings- och skötselåtgärder som kan ge en uthållig och produktiv utveckling av torra betesmarker i Östafrika.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
The environmental impact of dairy cows (i.e. ruminants) has received a lot of attention from society and the scientific community, primarily focusing on strategies to reduce greenhouse gas emissions. The ruminants account for a significant proportion of methane emissions due to their enteric fermentation.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Idisslande livsmedelsproducerande djur svarar för ungefär hälften av den totala produktionen av växthusgaser inom jordbruket, där en stor del av utsläppen kommer från deras matsmältning (enterisk fermentering). Det eftersträvas åtgärder och styrmedel för att nå klimat- och miljömålen. Olika styrmedel kan kompletteras med information till konsumenterna samt satsningar på forskning och utveckling. I mejeriindustrin önskar man ta fram mjölk med noll klimatavtryck bland annat genom att öka kolinlagringen på gårdarna, minska bruket av fossila bränslen, öka den biologiska mångfalden och använda foder med så låg klimatpåverkan som möjligt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Det är först när kon har kalvat och börjar producera mjölk som hon ger en inkomst till mjölkproducenten och först efter andra laktationen täcker inkomsten kons uppfödningskostnad.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Utslagskor från mjölkproduktionen utgör en stor andel av de nötkreatur som går till slakt årligen. Flertalet av dessa kor når inte upp till slakteriets mål om 275 kg slaktvikt vilket innebär att det finns potential att öka kvalitet och värdet på dessa djur. Därtill nyttjas en mycket liten del av nötkreaturens organ såsom hjärta, lever och njure till humankonsumtion och det är av intresse att utvärdera konsumentens acceptans gentemot inälvsmat för att öka nyttjandet av varje djur från mule-till-svans.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Ett djurs välfärd är beroende av balansen mellan negativa och positiva upplevelser, men vi saknar idag sätt att mäta de positiva upplevelserna. Projektets syfte är att finna praktiska och validerade indikatorer för positiv djurvälfärd hos mjölkkor, samt undersöka hur vi bäst kan använda dessa för att mäta positiva upplevelser hos svenska mjölkkor.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Varför blir en mjölkko kvar så kort tid i sin besättning? Det finns tecken som tyder på att vi tillmäter kvigor för högt värde. Detta projekt ska ta fram en objektiv metod för att jämföra kor och kvigor.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet är att undersöka om kor som har kapacitet att äta stora mängder grovfoder har en annan mikroflora i våmmen än kor med låg kapacitet, och om sammansättningen av mikroorganismerna och metanbildningen är kopplat till passagehastigheten.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Smittsamt klöveksem hos mjölkkor kan ge upphov till hälta vilket innebär ett djurvälfärdsproblem och ekonomiska förluster för djurägarna genom produktionsbortfall. Ännu är inte orsaken till sjukdomen klarlagd.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet är att ta fram lösningar för att använda oprocessade eller näringsmässigt uppgraderade skogsbiprodukter som idisslarfoder i situationer med grovfoderbrist.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Västra Götalandsregionen och SLU har inom ramen för Västra Götalandsregionens satsning på de gröna näringarna i Västsverige gjort en överenskommelse om en framtidssatsning på tre områden. Ett av områdena är nöt- och lammköttsproduktion. Fokus var under åren 2014-2017 på hållbar produktion och konsumtion av animalieprodukter, under åren 2018-2020 konkurrenskraftig och klimatanpassad produktion och under åren 2021-2024 på att nå tillämpning av nya forskningsrön. Arbetet sker i samproduktion med Agroväst och Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Djur på bete ska ses till varje dag så att de mår bra. Det här projektet syftar till att ta fram digital teknik som kan underlätta den dagliga djurtillsynen.
Avslutade projekt
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Enligt Håll Sverige Rent:s markägarenkät 2013 har nedskräpningen ökat i Sverige de senaste åren och det är både jordbruksmark och skogsmark som skräpas ner. Att odla vall intill trafikerade vägar innebär stor risk för inblandning av aluminium i grovfoderkedjan. Skärvor från söndertrasade aluminiumburkar kan leda till att djuren drabbas av åkomman vasst och i förlängningen måste nödslaktas. I projektet "Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna" har 16 mjölk- och nötköttsproducenter samt distriktsveterinärer och besiktningsveterinärer i Västsverige intervjuats i syfte att försöka fastställa om och i hur stor grad aluminiumburkar är ett problem.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet syftade till att kartlägga variationen i träckkonsistens vid olika utfodringssituationer på regionalt utspridda mjölkgårdar. Att studera samband mellan djurhälsa och träckkonsistens i besättningarna och att ta fram ett informationsmaterial med bilddokumentation, som innefattar instruktioner om hur lantbrukaren själv kan bedöma träcken.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Målet med projektet är att utveckla en automatisk metod för djurhälsoövervakning på bete, där larm erhålls för avvikande djur. Metoden leder till ökad djurhälsa och produktivitet vid betesdrift. Visionärt sett skulle en sådan metod kunna komplettera manuell tillsyn av djur och på så vis underlätta för fortsatt eller eventuellt utökad betesdrift på små och avlägset belägna betesmarker.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet är att studera effekten av tillsatt biotin i foderstaten på mjölkproduktion, mjölksammansättning och klövhälsa i tre bruksbesättningar i Västra Götalands län.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med försöket var att undersöka om man kan lära betesdjur att beta bättre. Hos växtätare i vilt tillstånd lär mödrarna sina avkommor vad dessa ska beta genom så kallad social inlärning. I svensk djurhållning är nötkreatur det vanligaste djurslaget som hålls på bete och bland nötkreaturen är majoriteten av mjölkras. När mjölkraskalvar släpps på bete första gången i sitt liv sker det utan sällskap av deras mödrar som kan lära dem hur man bär sig åt. Man skulle kunna tänka sig att kalvarna skulle dra nytta av om de fick sällskap av andra äldre, beteserfarna nötkreatur och att kalvarna därmed snabbare skulle komma igång att beta och att de skulle tappa mindre i vikt i samband med betessläppningen. Unga djur blir också tryggare om de har äldre individer att ty sig till. Många lantbrukare släpper således ut sina förstagångsbetande mjölkraskalvar ihop med några äldre nötkreatur som får agera ”dagmammor” eller ”dagpappor” på betet.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bete morgon och kväll eller nattetid, vilket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Flera försök har genomförts i fas ett av detta projekt. Syftet har varit att studera olika betesmodeller med bete på deltid (dvs. del av dygn) och om deltidsbete kan vara ett betessystem som passar särskilt bra för mjölkproducenter med automatisk mjölkning (AM).
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Dokumentationen gjordes på två gårdar med dikor, en i Skaraborg och en i Älvsborg. Syftet med projektet var att genom dokumentation av djurmaterial, foderåtgång, arbetsåtgång och produktionsdata få underlag för att göra ekonomiska beräkningar för varje gård, som sedan skulle kunna ligga till grund för trovärdiga bidragskalkyler.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bakgrund
Mellanstora löpmagsmasken, Ostertagia ostertagi, är den ekonomiskt mest förödande parasiten hos betande nötkreatur. Problemet anses generellt sett vara större hos förstagångsbetande mjölkraskalvar än hos dikalvar på grund av ett större intag av smittat betesgräs. Emellertid skulle trenden mot tidigarelagda kalvningar i dikalvsproduktionen kombinerat med användandet av permanenta betesmarker och avsaknad av förebyggande avmaskning kunna medföra en risk för ökad förekomst av löpmagsmasken även hos dessa.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Många naturbetesmarker är heterogena med varierande vegetationstyper och fuktighetsgradienter. När betedjur hålls på sådana marker väljer de att beta i områden vars vegetation är smaklig och näringsrik. För naturvärdenas skull är det dock viktigt att de även betar områden med mindre smaklig vegetation. Djuren undviker gärna att beta konkurrenskraftiga och näringsgynnade växter som då breder ut sig och tar överhanden. Om man med en anpassad betesdrift kan få betesdjuren att beta mer av sådana växter blir naturvårdsnyttan större och behovet av manuella insatser mindre. Med det antal tänkbara betesdjur som kommer att finnas i Sverige framöver är det extra viktigt att de djur som finns används strategiskt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bakgrund: Det pågår en intensiv debatt om vår köttkonsumtion och dess påverkan på hälsa och miljö. Producerat på rätt sätt kan djurhållning och dess produkter medföra stora värden för miljön och samhället. Det är stora skillnader i klimatutsläpp från köttproduktionen beroende på var i världen den sker och framför allt hur produktionskedjan fram till konsumtion är uppbyggd. Det är även stor skillnad på om ett djur bidragit till att bevara vårt kulturlandskap med biologisk mångfald på våra betesmarker, eller gett upphov till skövling av regnskog. Öresund-Kattegat-Skagerrak-området (ÖKS) har ett klimat som passar utmärkt för djurhållning (lämpligt för produktion av gräs), och många av de miljövärden vi uppskattar i landskapet är kopplade till mjölk- och köttproduktion, dvs. betande djur. Det handlar om öppna landskap, biologisk mångfald, en levande landsbygd och regional matkultur.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Samspelet mellan det vi äter och vissa livsstilsbaserade sjukdomar hos människan har gjort att intresset för metaboliskt viktiga fettsyror har ökat. Vi vet att fettsyrasammansättningen blir bättre i köttet från nötkreatur som slaktas direkt efter betesgång och frågan är om dessa positiva kvalitetsegenskaper kvarstår efter slutgödning på stall med gräs/klöverensilage.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Detta projekt representerar SLU:s del i en gemensam nordisk ansökan för förbättrad fodereffektivitet (FE) och minskad miljöpåverkan i mjölkproduktionen. Begreppet fodereffektivitet beskriver hur effektivt, näringsämnen omvandlas till animalieprodukter. FE har länge utnyttjats som ett nyckeltal inom gris, nöt och fjäderfäproduktion.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Mjölkproduktionen i sydvästra delen av Uganda påverkas, liksom annan jordbruksproduktion i landet, av en allt mer ökande befolkningsmängd och därmed ökat behov av livsmedel. Många gårdar har börjat med uppfödning av korsningar mellan Ankole och Holstein Friesian kor, som producerar mer mjölk än de lokala raserna. Men, detta område i Uganda har en bimodal regnperiod med två omfattande torrperioder då betestillgången blir mycket begränsad, vilket får negativa effekter på produktionsresultatet för dessa korsningsdjur. För att försäkra sig om ett bra produktionsresultat även under torrperioder behöver man utveckla de lokala foderresurserna.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Crystalyx Cattle Booster är en slicksten som innehåller torkad melass, protein, mineraler och vitaminer. Syftet med studien var att utvärdera effekten av utfodring med Crystalyx Cattle Booster på foderintag, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos slaktungnöt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med detta projekt var att identifiera vilka rutiner i den kommersiella mjölkkokalvens hantering som kan förbättras på de småskaliga mjölkgårdarna i Vietnam.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Användning av könssorterad sperma till mjölkkor ger möjlighet till ökad andel inseminering med köttras. I Sverige har således användningen av köttrassperma ökat de senaste åren.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med pilotprojektet var att under praktiska förhållanden i specialiserade slaktnötbesättningar undersöka om extra tillskott av antioxidanter i form av preparat med de fettlösliga vitaminerna A, D och E till två till fyra veckor gamla, ej avvanda, förmedlingskalvar har effekt på tillväxt, hälsa och slaktkroppsegenskaper.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bakgrund
Gummibeläggning på golv i helspaltboxar blev en aktuell fråga när de svenska djurskyddsföreskrifterna ändrades år 2007. Då förbjöd man nämligen nybyggnation av helspaltboxar med betongspalt utan gummibeläggning till ungdjur. Med den här studien ville vi se om golvtyp påverkade djurens beteende, renhet, klöv- och benhälsa och produktionsnivå.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Cannabis sativa, hampa, är en för Sverige nygammal växt som ger fiber, energi och frön. Oljan som utvinns ur fröna har en hälsosam sammansättning med stor andel omega-3-fettsyror. Restprodukten som återstår efter pressningen, hampfrökakan, har en sammansättning motsvarande rapsfrökakans, men har bättre proteinkvalitet. I dagens klimatdebatt vore det positivt att hitta alternativa proteinfodermedel till det importerade sojamjölet. Hampfrökaka har fördelar framför de vanligaste inhemska proteinfodermedlen ärt och åkerböna, då andelen våmstabilt protein är högre och hampan kan odlas betydligt längre norrut i landet än ärt och åkerböna. Hampa har tidigare varit förbjuden att odla i Sverige, på grund av att det finns sorter som innehåller narkotiska substanser, men de sorter som är aktuella för odling i Sverige idag innehåller dock inte dessa substanser.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Variationen i utsläpp av metangas (CH4) från mjölkkor påverkas av både djur- och utfodringsfaktorer. Flera olika strategier för att minska utsläppen av CH4, baserat på olika fodertillskott eller annan påverkan på foderstaten har föreslagits. Dessa insatser har oftast varit för dyra för att få genomslag i verkligheten. Det här projektet ska undersöka om en enkel insats som att byta ut en del av kraftfodret mot havre kan fungera.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet innefattar flera delprojekt och syftar till att öka kunskaperna om fodervärdet av helsädesensilage från spannmålsgrödor till växande nötkreatur. Vi studerar foderkonsumtion, tillväxt och smältbarhet samt hur dessa parametrar påverkas av utvecklingsstadie, kemisk sammansättning och nedbrytningskaraktäristik hos fodret.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Naturbetesmarker är bland de mest artrika markerna i Sverige och är hem för en lång rad hotade växter, svampar, insekter och fåglar. För att denna mångfald ska leva vidare krävs att betesdriften fortgår. Att bevara och utveckla brukandet av naturbetesmarkerna har blivit en fråga av nationellt intresse som berör såväl ansvariga tjänstemän och politiker som den vanlige svenske medborgaren. Kanske berör frågan ändå allra mest de svenska lantbrukarna som med hjälp av sina betesdjur har verktygen och förmågan att hålla naturbetesmarkerna öppna genom beteshävd.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
En ökande andel slaktdjur övernattar på slakteriet före slakt. Samtidigt finns det en uppfattning hos många nötköttsproducenter i Sverige om att ungnöt som övernattar på slakteriet har en lägre slaktvikt än djur som slaktas på ankomstdagen. Om det är så generellt, betyder det att producenterna får ut mindre pengar för djur som övernattar än för de som slaktas på ankomstdagen. Övernattning medför således både sämre lönsamhet för uppfödaren och ett sämre utnyttjande av resurser för slakterierna eftersom man får ut mindre kött per djur. Syftet med studierna är att ta reda på om djur som övernattat på slakteriet får en lägre slaktvikt än om de slaktas på ankomstdagen och om det påverkar köttkvaliteten.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet var att utveckla metoder för att sätta ett livsmedels miljöpåverkan och resursförbrukning i relation till dess näringsinnehåll. En metod berörde näringsmässigt värde i produkter. Den andra metoden berörde hur väl markens proteinproduktionsförmåga utnyttjades av en given produkt. Övriga mål var att utarbeta kommunikationsverktyg för aktörer i livsmedelskedjan samt information till beslutsfattare och vägledning för vidare forskning.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bra djurvälfärd kan ses som möjligheten att uppleva positiva känslomässiga tillstånd, och inte bara bristen på välbefinnande. Intresset för att hitta indikatorer för positiva känslor hos djur har ökat på sistone. Indikatorer på en god djurvälfärd är en utmaning och kräver att vi kan avläsa dessa känslor genom beteende eller fysiologi.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Marmorering är synligt intramuskulärt fett i form av strimmor i muskeln och kan bilda ett nätliknande mönster. Marmorering påverkar kvalitéegenskaper på köttet som smaklighet, mörhet och saftighet. Fett fungerar som smakbärare och påverkar smakligheten positivt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Kallpressad rapskaka kan produceras lokalt och den har visat sig vara ett mycket bra fodermedel. I en simuleringsstudie fann man dock att pressning av egna kakor var negativt för lönsamheten. Många lantbrukare och rådgivare undrar om det är lönsamt att använda sig av rapskaka jämfört med att utfodra rapsfrö. Om mjölkproducenten inte behöver skaffa en egen press eller köpa rapskaka och om mjölkavkastning och mjölksammansättning kan bibehållas vid utfodring av frö jämfört med utfodring av rapskaka ökar lönsamheten. Om mjölkavkastningen och mjölksammansättning påverkas negativt kan lönsamheten behållas trots en produktionssänkning ner till en viss nivå.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med detta projekt är att ta fram kunskap som möjliggör en snabb etablering av mycket tramptåliga vallar som även är begärlig för djuren att beta samt att utvärdera åtgärder för ytor som är särskilt utsatta för tramp.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I Sverige har nötköttsproduktionen till största delen varit integrerad med mjölkproduktionen. En specialiserad nötköttsproduktion i syfte att kompensera för det bortfall av mjölkkor som blivit har utvecklats. Vår konsumtion av nöt- och kalvkött har ökat i Sverige det senaste decenniet men den svenska produktionen har inte följt denna trend. År 2004 var självförsörjningsgraden av nötkött i Sverige 60 %.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet syftade till att undersöka om responsen i dricksvattenintag på gruppnivå och individuellt var lika stor för kalium- och natriumsalter, hur stor responsen i mjölkureahalt var och vilka möjligheter som finns att utnyttja dricksvattenintaget för skattning av foderintag.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Ammoniak är en gas som kan orsaka skador på miljön genom övergödning och försurning av mark och vatten. Övergödningen kan i sin tur orsaka förändring i artsammansättningen på känsliga marker, såsom ängar och hedar. Utsläppen av ammoniak till atmosfären härstammar till ungefär nio tiondelar från jordbruket.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I dagens mjölkproduktion separeras kalven oftast från modern kort efter födseln, och växer upp isolerad fram till avvänjning. Kalven går därmed miste om de positiva effekter som socialt samspel förmodas ge, med försämrad hälsa och välfärd som följd.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Från en pågående studie har vi noterat stora skillnader i majsensilagets fodervärde mellan gårdar, vilket kan relateras till skörd vid olika mognadsstadier. Lantbrukare efterfrågar också hur mycket majsensilage som kan ingå i foderstaten.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Kor och får fridfullt betande i ett böljande pastoralt landskap är själva sinnebilden för god djurvälfärd. Dagarna ägnas åt djurens favoritsysselsättning som är att beta och idissla fodret som fritt kan väljas bland ett smörgåsbord av olika betesväxter. I detta paradis av natursköna betesmarker finns emellertid även en och annan orm, eller snarare mask, som kan ställa till problem.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
SLU har tagit fram ett kursmaterial som ett komplement till Naturvårdsverkets projekt ”Mer naturbetesmarker och ekonomiskt bärkraftiga företag”. Målgruppen för materialet är tjänstemän vid länsstyrelsernas naturvårds- och lantbruksenheter samt lantbrukare och deras rådgivare.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet är dels att jämföra den utveckling för det svenska jordbruket vilken förutsågs i en framtidsstudie som Naturvårdsverket gjorde i mitten av 1990-talet och jordbrukets verkliga utveckling fram till 2008, dels att på basis av utvärderingen uppdatera den ursprungliga framtidsstudien.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet pågick under 2015-2016. I studien ingick en enkät och en sammanställning av mineralinnehåll i grovfoderanalyser från 2015. Enkätsvaren samlades in genom telefonintervju under januari 2016. Därefter sammanställdes svaren, och mineralinnehållet i analyserna utvärderades.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Ett samarbetsprojekt mellan institutionerna för husdjurens utfodring och vård (HUV), mikrobiologi och norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU samt MTT, Finland och Nottingham University, UK. Projektet finansierades av forskningsrådet Formas under åren 2012-2014.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet var att jämföra två olika utfodringsstrategier, mixat foder med separatutfodring av ensilage och halm, för att se om det blev några skillnader i kornas konsumtion, vikt och hull under dräktigheten.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Finns det bakterier i juvret även om kon inte har juverinflammation? Vi jämför resultat från konventionell bakterieodling med resultat från metoder som detekterar bakteriernas arvsmassa istället för att odla dem.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Det befintliga europeiska klassificeringssystemet för slaktkroppar (EUROP) som används i Sverige idag för klassificering av nötkreatur saknar mätetal som fokuserar på köttets ätkvalitet. Svenska Köttföretagen har koordinerat projektet som tagit fram en modell för att förutsäga köttkvalitet vid slakt. Parametrar och gränsvärden för en kompletterande modell till EUROP-systemet har tagits fram på vetenskaplig grund. Modellen kallar vi Meat Standard Sweden nöt (MSS nöt).
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Intresset för att hitta närproducerade alternativ till importerat sojamjöl som proteinfoder är större än någonsin bl.a. eftersom användande av närproducerade – svenska - fodermedel leder till minskat utsläpp av växthusgaser. Sojaodlingen har även ofta en omfattande negativ påverkan på miljö och människor där den odlas.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
EU vill minska användningen av syntetiska vitaminer i ekologisk mjölkproduktion. Detta ställer högre krav på vitamininnehållet i fodermedlen. Kraven på 100 % ekologiskt foder och mer närproducerade fodermedel kan också påverka ekologisk mjölkproduktion.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Det finns tecken på att betesbeteende och därmed beteseffekter skulle kunna skilja sig åt mellan husdjur framavlade i traditionella miljöer med begränsad fodertillgång och husdjur framavlade i miljöer med bättre näringstillgång. I en norsk studie för några år sedan studerade man val av betesvegetation och betesväxter vid fäboddrift och fann skillnader mellan mjölkkor av en traditionell ras med låg mjölkavkastning och en modern ras med högre avkastning. Så vitt vi vet finns det dock väldigt få rasjämförande studier på djur med lika mjölkavkastning.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
En vanlig strategi för att förse dräktiga dikor, som utfodras i fri tillgång, med grovfoder av lämplig näringskvalitet är att skörda fodret sent. Vanligt förekommande grässorter kan trots denna metod leda till att korna utfodras med energi och protein utöver sitt behov. Syftet med detta projekt var att utvärdera alternativa typer av fiberrika grovfoder och studera effekterna på foderintag, foderutnyttjande och kons energistatus, för att förbättra effektiviteten i foderanvändningen till vårkalvande dikor.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Andelen lantbruk med ekologisk djurhållning ökar. Samtidigt finns studier som visar att betesparasiter hos nötkreatur ger hälsostörningar och förluster även när infektionsnivåerna är subkliniska. De vanligaste parasiterna hos nötkreatur i Sverige är olika inälvsparasiter. Det är dels magtarmparasiterna Ostertagia ostertagi och Cooperia oncophora, dels lungmasken Dictyocaulus viviparus.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Idisslarnas negativa påverkan på klimatet beror till stor del på att metan bildas i vommen när vommikroberna bryter ner fiber i fodret. Ett sätt att minska metanbildningen skulle kunna vara att utfodra djuren på speciella sätt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
En fältstudie gjordes under hösten 2011 för att undersöka om rörflen med sitt höga fiberinnehåll och låga energivärde samt relativt låga proteininnehåll skulle möjliggöra att dikorna under lågdräktighet skulle kunna äta sig mätta men ändå inte gå upp i hull.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bakgrund: För en lönsam nötköttsproduktion är det av yttersta vikt att djuren skickas till slakt vid rätt tidpunkt, det vill säga när de uppnått den slaktvikt och den fettansättning som är lämplig för djurkategorin i fråga. Såväl producent som slakteribransch tjänar på att djuren är slaktmogna vid slakt. Även under uppfödningens gång är det av stor betydelse för produktionsplaneringen att känna till djurens vikt och därmed kunna beräkna deras tillväxt. Det ger underlag för foderstatsberäkning, betesplanering etc. Regelbunden vägning under uppfödningen är att rekommendera för bästa kännedom om vikterna, men en kreatursvåg är kostsam och är därför inget lönsamt alternativ i små besättningar. Ett billigt alternativ i mindre besättningar är att mäta bröstomfånget på djuren och därifrån beräkna vikten. De samband som används i svenska läroböcker för handjur av mjölkras är gamla.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Sammanfattning:
En stigande andel av svenska mjölkrastjurkalvar kastreras och föds upp som stutar. Målet med denna studie var att fastställa effekterna av insättningsvikt, kraftfodergiva, slutgödningstid, tidigare tillväxt och ras på foderkonsumtion, tillväxt och slaktkroppsegenskaper hos mjölkrasstutar under slutgödning. Studien innefattade tre försök med totalt 321 djur som vid insättning var 18 till 21 månader gamla och föddes upp till slakt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Lantbruksdjur transporteras vanligen med bil till slakteri, där de ofta övernattar före slakt. Stress uppstår i samband med hanteringen av djuren, under transporten och i för djuren okända miljöer där de utsätts för många sinnesintryck av olika slag. Det är välkänt att djurvälfärd och köttkvalitet kan påverkas negativt. Småskalig slakt kan eventuellt minska problemen.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Problem med sporer i mjölken har ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren varför ett projekt genomfördes på 15 gårdar i Falköpings- och 8 gårdar i Gäsene mejeris område för att visa på praktiska åtgärder för att minska problemen.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet är att finna produktionssystem som på bästa sätt förenar målen att minska utsläppen av växthusgaser och bevara eller öka den betesberoende biologiska mångfalden. Även produktionssystemens företagsekonomiska kostnader beräknas.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
En tjurkalv av ren mjölkras som föds i en mjölkbesättning betingar idag inte något stort värde. För en mjölkproducent som inte avser att behålla en sådan tjur för uppfödning fram till slakt innebär mjölkperioden endast en kostnad. Särskilt betungande blir den ekonomiska belastningen i ekologisk produktion där kalvarna måste utfodras med helmjölk i 12 veckor. När man bygger nya stallar för mjölkproduktion ingår inte alltid plats för att behålla tjurkalvarna fram till avvänjningen. Ett allt vanligare produktionssystem är därför att tjurkalvar från både konventionella och ekologiska mjölkbesättningar vid tidig ålder förmedlas till specialiserade ungnötsuppfödare och där föds upp som konventionella tjurar till slakt. Risken finns för ett växande djurhälsoproblem i besättningar som tar emot kalvar vid ung ålder.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I Sverige föds ett stort antal ungtjurar upp på stall. Syftet med det här projektet var att få ett kunskapsunderlag som beskriver uppfödningen av ungtjurar på stall i Sverige och potentialen för naturvården om dessa istället skulle kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmark samt vilka eventuella effekter på köttmängd och -kvalitet samt djurvälfärd detta skulle medföra.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
De allra flesta mjölkkor insemineras med sperma från en mjölkrastjur. De senaste åren har könssorterad sperma blivit tillgänglig till ett bra pris och med acceptabla reproduktionsresultat. Tekniken ger möjlighet att seminera de bästa mjölkkorna i besättningen med kvigsperma för att få rekryteringskvigor, vilket leder till ett snabbare avelsframsteg i mjölkbesättningen.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Köttraskvigor är lämpliga för bete på naturbetesmarker. Vi ville jämföra olika uppfödningsmodeller där köttraskvigor föddes upp med utnyttjande av naturbetesmarker och därefter utvärdera uppfödningsmodellerna ekonomiskt. I försöket föddes avvanda charolais- och anguskvigor upp med en säsong på naturbetesmark och med två olika utfodringsintensiteter på stall. Djuren slaktades sedan vid 18 eller 22 månaders ålder.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bakgrund: I Sverige kastrerades under 2008 endast 8,5 procent av köttrastjurarna. Samtidigt var det endast 14 procent av stutar slaktade vid Scan som uppfyllde kravet på märkeskvalitet då många av dem slaktades vid för låg vikt. Tjurar av de tyngre köttraserna kan vara intressanta att kastrera eftersom deras sena fettansättning då tidigareläggs. Kastreringen ger en förbättrad köttkvalitet tack vare att stutar har mer intramuskulärt fett, bättre pH, mörhet, färg och lukt samt mindre kokförluster än tjurar. Stutarna ger också möjlighet att jämna ut tillförseln av köttraskött över året.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Kor utrustade med GPS-mottagare i sina halsband ska hjälpa forskarna att förstå hur djur som är ute på vintern utnyttjar landskapet för att få skydd och liggplatser. Resultaten kan klargöra djurens behov och visa vilka krav man bör ställa på skötselsystem för utegångsdjur.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
På Avdelningen för produktionssjukdomar, SLU Skara, bedrivs KVIGPROJEKTET, där rekryteringskvigorna i 122 mjölkkobesättningar studeras avseende hälsa, skötsel, utfodring och miljö. Anna Hessle, Avdelningen för produktionssystem, sammanställer och analyserar data avseende kvigornas utfodring och tillväxt.
Syftet med detta projekt var att undersöka hur rutinerna att utfodra den nyfödda kalven råmjölk påverkar hälsa, tillväxt, Ig-status, beteende och foderkonsumtion.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
För att studera växande ungnöts behov av syntetiska vitaminer följde vi 60 stutar från ca 4 månaders ålder och fram till slakt för att se hur hälsa, tillväxt och köttkvalitén påverkas då stutarna inte fick tillgång till syntetiska vitaminer. Det är främst idisslarnas behov av de fettlösliga, essentiella vitaminerna A, D och E som kan vara svåra att uppfylla.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syntetiska vitaminer får, enligt rådets förordning (EG) nr 1804/1999, inte användas till idisslare inom ekologisk djurproduktion i hela EU, från och med augusti 2000. EU-förordningen medger dessutom inte bruk av produkter som har framställts med användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer. Av konsumentskäl använder vi inte fiskprodukter som fodermedel i Sverige. Dessa krav begränsar möjligheterna att använda naturligt förekommande vitaminer. Förbudet togs dock bort från och med 2006.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bakgrund: nötköttsproduktionen brottas med svikande lönsamhet på många områden. Det kan vara prisförhållandet mellan inköpta djur och avräkningspris, arbetskostnader, byggnadskostnader eller grovfoderkostnader. I detta projekt försöker vi hitta olika parametrar som kan öka lönsamheten ute på gård.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projekt syftade till att finna vägar till växande, lönsamma och attraktiva nötköttsföretag i olika delar av landet. Lönsamhet och tillväxtmöjligheter beräknades dels vid nuvarande ekonomiska förutsättningar, men med handjursbidragen helt frikopplade, dels på längre sikt i olika omvärldsscenarier som skiljer sig åt beträffande handelspolitik, utveckling inom energisektorn och klimatpolitik.
