SLU Aqua har genomfört ett projekt om medborgarforskning och musslor i Mälaren tillsammans med Naturskolan i Sigtuna och Centralskolan i Märsta. Vi utvecklade och testade metoder för att snabbt och enkelt upptäcka och beräkna utbredningen av den invasiva vandrarmusslan.
Genom att involvera lärare och skolbarn från Sigtuna naturskola och Centralskolan i Märsta inkluderar vi fler människor i samhället, människor som normalt står utanför forskningsvärlden. Vi har mycket att vinna med medborgarforskning:
Vi vill hitta enkla, snabba och kostnadseffektiva metoder för att övervaka invasiva musslor.
I rapporten Medborgarforskning för musslor i Mälaren kan du läsa mer om projektet.
Vad sker med musslorna i Mälaren när svartmunnad smörbult etablerar sig? Det är bara en tidsfråga innan svartmunnad smörbult dyker upp i Mälarens vatten. Arten förekommer strax utanför Mälarens mynning, vid Muskö och i Bråviken, och den sprids snabbt med båtar.
I ett tidigare projekt (2016-2017) på SLU Aqua studerades den svartmunnade smörbultens huvudföda - musslor och snäckor - före och under sin etableringsfas i Mälaren. Musslor och snäckor är lätta att upptäcka och studera med hjälp av vattenkikare och genom att dyka. Eftersom arten ännu inte förekommer i Mälaren finns en unik möjlighet att studera vad som händer med ekosystemet, både före och efter etablering av en ny art.
Svartmunnad smörbult är en invasiv art som kommer från Kaspiska havet, ofta med barlastvatten från hamnar i Östeuropa. Arten är mycket tålig och kan komma att konkurrera med våra inhemska fiskarter. Just nu står den och knackar på dörren vid bl.a. Muskö, precis utanför Mälaren.
Vi undersökte förekomsten av vandrarmusslor och stormusslor, både frisimmande larver och fastsittande musslor och snäckor. Eftersom det idag inte finns något övervakningsprogram för musslor i Mälaren, ger oss undersökningarna en bättre uppfattning av vilka arter av musslor och snäckor som förekommer, deras storleksfördelningar och hur många de är.
Vi utförde dels så kallade koloniseringsförsök, dvs. försök att få frisimmande mussellarver att sätta sig fast på (kolonisera) kakelplattor som fästs på linor i vattenmassan. Dessutom dök vi utmed transekter för att mäta artsammansättning, täthet och storleksfördelning av musslor och snäckor.
Under 2017 initierade SLU Aqua samarbeten med Sigtuna Naturskola för att filma musselarternas utbredning på djup över tre meter med hjälp av dropvideo. SLU Aqua startade också upp ett samarbete med Norrköpings kommun och yrkesfiskare i Glan för att studera mussellarvernas koloniseringsförmåga. Glan fungerade som referenssjö till Mälaren, då det finns många vandrarmusslor i denna sjö.
Karta över SLU Aqua:s koloniseringsförsök med musslor och transektinventering av musslor. Röda pilar visar var den svartmunnade smörbulten kommer att ta sig in i Mälaren. Områdena visar koloniseringsförsöken vid 1) Lovöns norra del, respektive 2) Björköfjärdens södra del. Område 3) visar transektinventeringar från Ekoln i norr till Mörbyfjärden i söder.
Under 2016 genomförde vi transektdykningar på 12 olika platser i östra Mälaren, från Ekoln i norr till Mörbyfjärden i söder. Vi upptäckte då att vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) kraftigt gått tillbaka i östra Mälaren. Anledningen till detta är oklart. Ju närmre Mörbyfjärden, desto glesare bestånd av vandrarmusslan. Detta innebär alltså att vissa delar av Mälaren har drabbats hårdare av en eventuell nedgång hos vandrarmusslan, men vi känner ännu inte till orsaken till de minskade tätheterna.
Resultat från dykinventeringar 2016-2017 från SÖ Mälaren till NÖ Mälaren visade att alltfler vandrarmusslor upptäcktes närmre Ekoln (NÖ Mälaren; nr 3 i figur). I SÖ Mälaren, där det för 10 år sedan var fullt med vandrarmusslor, hittade vi mycket få eller inga vandrarmusslor överhuvudtaget. Dykinventeringarna visade också att de vanligaste arterna av musslor och snäckor (på strandnära bottnar i Mälaren, nr 3 i figur) är:
Koloniseringsförsöken (nr 1-2 i figur) visade att sydöstra Mälaren inte hade några musslor som koloniserade kakelplattorna. Ett liknande försök utanför Sigtuna i NÖ Mälaren visade på ett flertal koloniserande vandrarmusslor. Samma positiva resultat fick vi från referenssjön Glan. Försöken visade därmed att vid högre tätheter av mussellarver så koloniseras frihängande kakelplattor.
Det vore intressant med fortsatta studier av vandrarmusslornas utbredning och koloniseringsframgångar i Mälaren. Eftersom musslornas larver är planktoniska under en del av sitt liv, så skulle deras täthet kunna mätas genom att ta djurplanktonprover. Detta är också ett bra sätt att studera musslornas reproduktionsframgång mellan olika år. Antingen räknar man mussellarverna direkt från planktonprovet eller så gör man en eDNA-analys av provinnehållet (läs mer på webben). SLU genomför varje år djurplanktonprover där denna teknik skulle kunna användas.
(Källa: Naturhistoriska riksmuseet)
Patrik Bohman, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
patrik.bohman@slu.se, 010-478 42 17