Vi utvecklar och tillämpar modeller för svensk och internationell vattenförvaltning. Fokus ligger på att ta fram underlag för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning. Särskilt beräknar vi olika källors bidrag till läckage och transport av kväve och fosfor i avrinningsområden.
Övergödningen av Sveriges vatten är en av de största miljöutmaningarna, och påverkar miljön från källa till hav. Men forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ser viktiga kunskapsluckor och menar att det behövs en ny nationell strategi för långsiktig uppföljning av övergödningsåtgärder för att effektivisera åtgärdsarbetet.
Hur fungerar fosforinbindning i jordbruksdiken och vattendrag, och hur varierar det mellan årstider och geografiska områden? Trots liknande totalfosforkoncentrationer finns stora skillnader i hur fosfor är bunden i suspenderat sediment, enligt en studie från SLU.
Under 1900-talet torrlades många våtmarker för att återvätas under 2000-talet. Under de senaste 30 åren har det svenska EU-programmet för landsbygdsutveckling finansierat anlagda våtmarker med två mål: minskning av näringsämnen och bevarande av biologisk mångfald. Forskare har nu undersökt om satsningen nått sina mål.
Framtidens grödfördelning kommer ha stor påverkan på läckaget av kväve och fosfor från jordbruksmark. Det framgår av en ny studie där olika scenarier för framtidens jordbruk har undersökts.
Observationsfält på åkermark, som är en del av den nationella miljöövervakningen, firar 50 år av mätningar av avrinning och växtnäringsläckage från fält i Sverige. Mätserierna är ovärderliga som historiskt arkiv, för nutida frågeställningar och i ett framtida klimat. För att uppmärksamma årsdagen bjuder institutionen för mark och miljö in till ett seminarium den 25 oktober om observationsfälten då, nu och i framtiden.
För att minska näringsläckage från jordbruk har forskare vid SLU tagit fram ett verktyg som enkelt visar hur åtgärder passar olika platser och lägen. Materialet är samlat på en webbsida, en så kallad Storymap, där du själv kan zooma in på ett område.
Diken och bäckar som avvattnar jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar nedströms. Det finns åtgärder mot erosion och fosforförluster från åkrar, och algblomning i övergödda vatten, men det är viktigt att de sätts in där de gör störst nytta. Sara Sandström från SLU har i sitt doktorsarbete vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst, och när under året.