-
Stor variation av fosfor i diken och bäckar
Hur fungerar fosforinbindning i jordbruksdiken och vattendrag, och hur varierar det mellan årstider och geografiska områden? Trots liknande totalfosforkoncentrationer finns stora skillnader i hur fosfor är bunden i suspenderat sediment, enligt en studie från SLU. -
Olika våtmarker, olika förutsättningar
Under 1900-talet torrlades många våtmarker för att återvätas under 2000-talet. Under de senaste 30 åren har det svenska EU-programmet för landsbygdsutveckling finansierat anlagda våtmarker med två mål: minskning av näringsämnen och bevarande av biologisk mångfald. Forskare har nu undersökt om satsningen nått sina mål. -
"Näringsläckaget kan både öka och minska med olika bioekonomiska scenarier"
Framtidens grödfördelning kommer ha stor påverkan på läckaget av kväve och fosfor från jordbruksmark. Det framgår av en ny studie där olika scenarier för framtidens jordbruk har undersökts. -
50 års mätningar av växtnäringsläckage från jordbruksmark
Observationsfält på åkermark, som är en del av den nationella miljöövervakningen, firar 50 år av mätningar av avrinning och växtnäringsläckage från fält i Sverige. Mätserierna är ovärderliga som historiskt arkiv, för nutida frågeställningar och i ett framtida klimat. För att uppmärksamma årsdagen bjuder institutionen för mark och miljö in till ett seminarium den 25 oktober om observationsfälten då, nu och i framtiden. -
Storymap: rätt åtgärd för näringsläckage på rätt plats
För att minska näringsläckage från jordbruk har forskare vid SLU tagit fram ett verktyg som enkelt visar hur åtgärder passar olika platser och lägen. Materialet är samlat på en webbsida, en så kallad Storymap, där du själv kan zooma in på ett område. -
Bättre verktyg för minskad övergödning i Mälardalen
Diken och bäckar som avvattnar jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar nedströms. Det finns åtgärder mot erosion och fosforförluster från åkrar, och algblomning i övergödda vatten, men det är viktigt att de sätts in där de gör störst nytta. Sara Sandström från SLU har i sitt doktorsarbete vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst, och när under året. -
Placering och storlek avgör våtmarkens kostnadseffektivitet
Sedan början av 1990-talet har många våtmarker anlagts i Sverige. Anledningarna har varit flera. Men det är hittills få studier som följt upp hur effektiva våtmarkerna verkligen är.
SLU Vattennav
Vi utvecklar och tillämpar modeller för svensk och internationell vattenförvaltning. Fokus ligger på att ta fram underlag för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning. Särskilt beräknar vi olika källors bidrag till läckage och transport av kväve och fosfor i avrinningsområden.
Publicerad: 11 december 2023 - Sidansvarig: elin.widen@slu.se
Loading…