Ända sedan 1923 har Riksskogstaxeringens fältinventerare räknat trädens ålder med hjälp av årsringar. Nu kan en ny forskningsstudie visa att det har blivit mer träd utanför de formellt skyddade områdena i åldersklassen 180-239 år sedan slutet av 1980-talet. Även träd över 240 år ökar.
Fram till mitten av 1950-talet skedde en kraftig minskning av gamla träd då det ofta var grova träd som avverkades. Minskningen fortsatte sedan fram till slutet av 1980-talet genom att gamla skogar kalavverkades. Efter det har trenden vänt. Forskningsstudien bygger på data från över 380 000 träd, varav drygt 140 000 träd undersöktes under 1920-talet.
— Redan för 100 år sedan tyckte man att det var viktigt att ta reda på hur gamla träden var, men då var syftet att ha koll på tillgången till virke och bränsle, säger Jonas Fridman, forskningsledare vid SLU och en av författarna bakom studien. Idag vet vi att gamla träd har ett stort värde även för den biologiska mångfalden i skogen.
— Den tolkning vi landat i är att flera faktorer tillsammans förklarar ökningen av gamla träd, men främst en förändrad skogspolitik och skogscertifieringens regelverk, säger Per Milberg, adjungerad professor i ekologi vid Linköpings universitet som också varit med och gjort studien.
Den skogspolitik som genomfördes under 1990-talet brukar karaktäriseras genom frihet under ansvar och produktion och miljö som jämställda mål. I samma tidsperiod började skogscertifieringar, som FSC och PEFC, att få genomslag. Där skogslagstiftningen lämnade frihet åt skogsägarna att fatta beslut om hur skogen skulle skötas, stod den frivilliga certifieringen för detaljerade mål och regler, bland annat om att lämna hänsyns- och naturvärdesträd samt att skydda äldre skogar.
Ett viktigt påpekande är att gamla träd i sig inte behöver vara en värdefull livsmiljö, men med åldern utvecklar de egenskaper, t ex rötade och ihåliga träd eller högstubbar, som är gynnsamma för många arter i skogen.
— Ju fler gamla träd vi har, desto fler träd utvecklar strukturer gynnsamma för den biologiska mångfalden, säger Per Milberg.
Studien har gått att genomföra tack vare att uppgifter om åldersbestämda träd från 1920-talet nyligen har digitaliserats. Det omfattande historiska materialet från den första Riksskogstaxeringen 1923-1929 upptar 38 hyllmeter i Riksarkivets lokaler i Arninge.
Jonas Fridman, Forskningsledare