Syrgas finns naturligt i vatten. Den syrgas som finns löst i vattenmiljön kommer från algers och vattenväxternas fotosyntes eller från luften. Syrgas är livsnödvändig för många organismer, därför mäter vi den.
I någorlunda snabbt flytande vatten råder ofta goda syrgasförhållanden. Syrgas löser sig lätt i vattnet och i motsats till många andra ämnen är lösligheten större vid lägre temperatur.
Biologiskt perspektiv på syrgasnivå i vattendrag
Syrgas är livsnödvändig för många organismer, även i vattenmiljön. Vattenlevande djur tar upp syrgas genom gälar, huden, eller ändtarmen. Djuren behöver syrgasen för att andas och omvandlar den i processen till koldioxid (CO2).
Olika vattenlevande kryp (t.ex. insektslarver, kräftdjur, maskar) har olika tolerans mot låga syrgashalter. Särskilt maskar och fjädermygglarver med hemoglobinliknande kroppsvätskor är duktiga att ta upp syrgas även vid låga koncentrationer. Denna förmåga gör att de är särskilt bra på att överleva perioder med låga syrgashalter som framförallt förekommer i bottenvatten i sjöar. Andra djur, som t.ex. kräftdjur sötvattenmärlor och sländlarver har krav på höga syrgashalter.
Så använder vi mätningar av syrgasnivån
Skillnaden i tolerans mot låga syrgaskoncentrationer bland bottenlevande kryp används för bedömning av ekologisk status för sjöar och vattendrag (t.ex. ASPT- och BQI-indexen).
Den här metoden använder vårt laboratorium för att mäta syrgasnivå.
Resultat av syrgasmätningar i vattendrag med sensorer
Vi har mätt syrgashalt i Fyrisån vid Flottsund månatligen sedan 1965. Sedan 2019 har vi även mätt halten kontinurligt med in-situ-sensor som är placerad vid Flottsundsbron. Nedan visar grafen hur syrgashalten (mg/l O2) varierat månatligen 2019-2022.
Via den här länken kan du se syrgashalten och andra aktuella mätningar med sensorn i Fyrisåns mynning vid Flottsund.
I årsrapporterna för sensormätningarna i Fyrisån 2022 (pdf) och i Fyrisån 2023 (pdf) kan du se figurer med de senaste årets syrgasmätningar.