Resultat
Slutrapporten Effekter av dikesrensning och våtmarksrestaurering på kvicksilver i vatten.
Naturvårdsverkets konferens "Rätt våtmark på rätt plats".
Bakgrund
En betydande andel av Sveriges produktiva skogsmark utgörs av dikad torvmark, men många diken fungerar idag undermåligt i avseende att dränera marken. Dikesrensning kan då krävas för att bibehålla eller öka skogstillväxten. Åtgärden kan dock påverka mark, vattenkvalitet och kolbalans. Ökad avrinning av total-kvicksilver och biotillgängligt metyl-kvicksilver har identifierats som en potentiell risk vid dikesrensning.
En alternativ åtgärd är restaurering till mer naturliga våtmarksförhållanden. Våtmarksrestaurering uppmuntras från politiskt håll för att minska översvämningar och torka samt emissioner av växthusgaser. Åtgärden, som blötlägger torven riskerar dock att öka den mikrobiella bildningen av metyl-kvicksilver.
Syfte
Projektet syftar till att besvara frågor som:
- Ökar avrinningen av total- och metyl-kvicksilver vid dikesrensning och våtmarksrestaurering, och hur långvarig är en potentiell ökning?
- Utgörs en potentiell ökning av total- och metyl-kvicksilver vid dikesrensning av partikulära eller lösta fraktioner av kvicksilver?
- Hur påverkar körning med skogsmaskiner vid dikesrensning ytliga flödesvägar och mobilisering av metyl-kvicksilver?
- Riskerar sedimentfällor, avsedda att förbättra vattenkvaliteten nedströms, att öka bildningen av metyl-kvicksilver?
- Vilka områden är särskilt känsliga för dikesrensning ut ett kvicksilverperspektiv, och hur känsliga är sura sulfatjordar?
I slutet av projektet syntetiseras resultaten med övrig litteratur för att identifiera riskområden för ökad avrinning av total- och metyl-kvicksilver vid dikesrensning och vilka områden som istället skulle gynnas av våtmarksrestaurering. I syntesen vägs även dikesrensningens effekt på skogsproduktion in.
Resultaten bidrar till att avväga för- och nackdelar med dikesrensning kontra våtmarksrestaurering och till förbättrade riktlinjer för skydd av skogsvatten.
Metoder
Trollberget är en del av Krycklans forskningsinfrastruktur. I Trollberget följer vi koncentrationer och flöden av total- och metyl-kvicksilver, samt annan kemi som kan samvariera, tex organiskt kol, sedan hösten 2018.
Trollberget består av sex avrinningsområden som antingen skall avverkas och dikesrensas (n=2), enbart avverkas (n=2) eller våtmarksrestaureras (n=2). Fyra angränsande avrinningsområden inom Krycklan fungerar som opåverkade referenser.
Vi använder oss av en BACI-design (Before–After Control-Impact) där förändringen i koncentrationer och flöden av kvicksilver efter en åtgärd relateras till värden i referensområden, för att ta naturliga förändringar i beaktande. Avverkning och våtmarksrestaurering kommer ske under 2020 och dikesrensning under 2021. Provtagning kommer att fortgå fram till år 2023.
Dessutom provtas 50 dikesrensade områden längst Norrlands kustland vid tre tillfällen för att utvärdera i vilka typer av områden exporten av THg och MeHg är hög efter dikesrensning, och var våtmarksrestaurering hade varit bättre. Effekter av dikesrensning på sura sulfatjordar är av särskilt intresse.
