Ackumulering av kvicksilver i akvatisk-terrestra näringsvävar i nya våtmarker (INFORM-Hg)

Bakgrund

Mänskliga aktiviteter såsom förbränning av fossila bränslen har sedan industrialiseringens början lett till att stora mängder kvicksilver fallit ned och bundits in i boreala skogsmarker.

Mänskliga aktiviteter såsom förbränning av fossila bränslen har sedan industrialiseringens början lett till att stora mängder kvicksilver fallit ned och bundits in i skogsmarker med mycket barrskog (boreal skog). Översvämningar av skogsmark, kan påverka kvicksilver i marken att det rör sig (mobiliserar) och då främjar bildandet av den giftiga formen metylkvicksilver. Eftersom metylkvicksilver är bioackumulerande (när miljögifter samlas i celler och vävnader) kan det leda till halten ökar i näringsvävar i vattenmiljön. De djur som tar sin föda från vattenmiljöer kan därför vara utsatta för höga halter metylkvicksilver.

I projektet studerar vi hur kvicksilver anrikas (halten ökar) i näringskedjor i vattenmiljöer och vidare till vattenfladdermusen Myotis daubentonii, en topp-predator som livnär sig på insekter som kläcks från vattenmassor.

Restaurering av dikade torvmarker uppmuntras från politiskt håll bland annat som en åtgärd för att minska risken för översvämningar och torka. Ökat antal dämningar och översvämningar av skogsmark orsakas också av en växande bäverpopulation. Även om våtmarksmiljöerna kan leda till flera ekosystemtjänster, finns risken för negativ påverkan genom ökad metylkvicksilver i vatten och näringsvävar.

Syfte

Projektet adresserar följande kunskapsluckor:  

• hur nyligen skapade våtmarker i skogsmark, genom våtmarksrestaurering och bäverdammar, jämfört med naturliga våtmarker, påverkar halten metylkvicksilver  (MeHg) i vatten och insektslarver,
• hur näringsväven i nyligen skapade våtmarker skiljer sig från de i naturliga våtmarker och hur detta påverkar anrikningen av kvicksilver i näringskedjan,
• hur kvicksilverhalten hos landlevande topp-predatorer (fladdermöss) påverkas av metylkvicksilverhalten i vatten och alger i basen på näringskedjan,
• vilka områdesspecifika faktorer i landskapet som utgör en risk för ökad kvicksilver i näringskedjan om skogsmark översvämmas.

Metoder

I detta projekt provtar vi metylkvicksilver i vatten, alger och insektslarver i vattendrag som rinner av från 75 våtmarker. Av dessa är 15 bäverdammar med referensvattendrag, 15 är restaurerade våtmarker med referensdiken, ytterligare 15 stycken är naturliga våtmarker. Vattenkemiska analyser ger info om bland annat våtmarkernas näringsstatus och innehåll av organiskt material. Analyser av stabila isotoper och fettsyror hos insektslarver ger information om näringsvävens struktur. I 15 av dessa 75 områden studerar vi näringskedjan mer i detalj och mäter halter av metylkvicksilver hos vatten, alger, insektslarver, kläckande insekter och fladdermöss. Vi studerar vattenfladdermus som top-predator, då de söker föda i vattenmassor. Fladdermöss är intressanta att studera i relation till miljögifter, då de är långlivade, har hög metabolism och högt födointag, vilket kan ge en hög exponering till miljögifter.