Återvätning av skogliga våtmarker: strategier för implementering och anpassning till framtidens klimat

Bakgrund

Omfattande dränering av våtmarker under de senaste 150 åren har ökat mängden skogsmark men har haft negativ påverkan på biologisk mångfald, kolinlagring, risker för nedströms översvämning och skogens motståndskraft mot klimatförändringar. I ett framtida klimat kan denna dränering

• öka risker för skogsbränder, torka och översvämningar
• orsaka ytterligare ökningar av CO₂ avgång
• minska den biologiska mångfalden
• försämra vattenkvaliteten och möjligheter för människor att uppleva och förstå hälsosamma ekosystem
• bidra till nya eller mer frekventa utbrott av infektionssjukdomar
• och eskalera spridning av granbarkborre och andra skadegörare.

Återvätning av dränerade våtmarker uppmuntras idag. Frågan är dock om det är möjligt att till fullo återskapa de många miljö- och samhälleliga ekosystemtjänster som naturliga våtmarker bidrar till, och om restaureringsinsatser är förknippade med några miljö- eller samhällsrisker.

Mål

Flera potentiella risker med våtmarksrestaurering är otillräckligt utredda. Den forskning som görs begränsas ofta till enskilda konsekvenser, vilket riskerar att leda till förenklade slutsatser eftersom bara vissa aspekter beaktas och det sammanvägda förhållandet mellan olika nyttor och risker förbises. Här studerar vi hur våtmarksrestaurering påverkar ett brett urval av egenskaper i samma experimentella design, som omfattar 20 våtmarksrestaureringar och 20 dränerade våtmarker som referenser, med variation i landskapstyp och våtmarksdesign. Den övergripande frågeställningen är var och hur våtmarker bör restaureras för att maximera nyttor och minimera risker.

Forskningsprogrammets delprojekt

Vi vill nå programmets mål genom en serie av mer specifika frågeställningar som kopplar till åtta olika delprojekt.

Delprojekt 1 är ett överordnat koordinerande delprojekt som bland annat syftar till att ta fram ett verktyg för planering av våtmarksrestaurering för att maximera nyttor och minimera risker.

Delprojekt 2-7 kommer utvärdera var (landskapstyp) och hur (våtmarksdesign) som våtmarksrestaurering mest troligt kommer:

• öka den vattenhållande förmågan i skogslandskapet (delprojekt 2)
• förbättra, eller åtminstone inte försämra, vattenkvaliteten i nedströms vattendrag när det kommer till halter av metylkvicksilver, organiskt kol och näringsämnen (delprojekt 3)
• minska avgången av växthusgaser (delprojekt 4)
• öka den biologiska mångfalden och minska risken för spridning av djurspridda sjukdomar (delprojekt 5)
• minska risken för utbrott av granbarkborre och andra skadegörare (delprojekt 6)
• öka skogarnas rekreationsvärden så att fler människor kan uppleva och värna om hälsosamma ekosystem (delprojekt 7)

Forskningsprogrammet kommer också:

• använda data från delprojekt 2 och 3 för att modellera effekter av våtmarksrestaurering i en landskapsskala och i framtida klimatscenarion (delprojekt 8).