Projektet "Utbyte av kvicksilver mellan mark och atmosfär" startade 2010 och pågick till 2013.
Tiotusentals svenska sjöar har fisk med så högt kvicksilverinnehåll att de är otjänliga att äta. Internationellt arbete för att hantera kvicksilverkontamineringen i biotan fokuserar på reduktioner i utsläpp av kvicksilver till mijlön. Det är tveksamt om sådana åtgärder minskar Hg-halten i svensk insjöfisk nämnvärt eftersom så mycket Hg redan är ackumulerat i torvmarkernas ytskikt. (Dessa torvmarker är en viktig källa till den metylerade formen av kvicksilver som mest effektivt tar sig in och lagras i näringskedjan.) Om det bara är avrinning som drar bort Hg från torvmark, lär det ta sekler utan Hg-deposition innan mängden antropogent Hg, tillgängligt för metylering i torvmark, minskar ordentligt.
Men Hg kan avdunsta från markytan som en gas. Utbytet mellan marken och atmosfären ovanför torvmarken kan påtagligt förändra den beräknade tidsramen för minskning av kvicksilverhalter och belastningen av methylkvicksilver i akvatiska ekosystem. Utan kunskap om utbyte mellan marken och atmosfären över torvmark, kan vi inte veta hur effektiv minskningen av Hg utsläpp kan vara. Vi kan inte heller förutsäga hur lagret av Hg i torvmark minskar liksom belastningen av metylkvicksilver från torvmark till ytvatten.
Den första studien syftade till att definiera land-atmosfärutbytet från en boreal myr. Vi testade hypotesen att nuvarande uppskattningar av den tid det tar för minskningar av Hg-utsläpp att leda till minskade kvicksilverhalter i insjöfisk är alltför lång eftersom utbytet mellan torvmarken och atmosfären har ignorerats.
Projektet finansierades av Svenska Vetenskapsrådet och hade en budget på tre miljoner kronor.
Från institutionen medverkade Kevin Bishop.
Extern samarbetspartner var Universitetet i Basel.