Fakta:
Deltagare
SLU: Karin Wiberg, Agneta Oskarsson, Lutz Ahrens, Rikard Tröger och Stephan Köhler
Uppsala universitet: Björn Hellman
Mittuniversitetet: Anna Olofsson
Livsmedelsverket: Heidi Pekar och Anders Glynn
SafeDrink var ett Formas-projekt som handlade om hälsofarliga kemikalier i dricksvatten.
Sammanfattning av projektets resultat (pdf).
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, med en beräknad konsumtion på 2-2,5 liter per person och dag. Den höga konsumtionen innebär att även mycket låga halter av föroreningar kan resultera i ett stort intag.
Under de senaste åren har det rapporterats om problem med kemisk förorening i kommunalt dricksvatten som orsakats av kemikalieanvändning. Det är därför angeläget att utveckla metoder för att kunna upptäcka risker med föroreningar i dricksvatten på ett tidigt stadium, dvs. innan hälsoeffekter uppkommer.
SafeDrink har (i) utvecklat metodik för bättre kontroll av förekomst av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten, (ii) utvärderat olika reningsmetoders effekt på halter av föroreningar och deras toxicitet samt (iii) tagit reda på hur individer ställer sig till hälsorisker förknippade med dricksvatten, med särskilt fokus på kemiska ämnen och vilken information som behövs om dessa frågor.
Vi tillämpade vår metodik på dricksvattensystem i Uppsala och Stockholm. Forskningen har ökat kunskapen om kemiska hälsorisker med dricksvatten och hur dessa risker kan undvikas. Den kan nu också komma att hjälpa vattenverk och myndigheter att ta beslut om reningstekniker samt hur man på bästa sätt kan informera allmänheten om risker med kemiska ämnen i dricksvatten.
Lundqvist J et al. (2019). Innovative drinking water treatment techniques reduce the disinfection-induced oxidative stress and genotoxic activity. Water Res 155:182-192.
Dürig W et al. (2019). Development of a suspect screening prioritization tool for organic compounds
in water and biota, Chemosphere 222:904-912.
Gobelius L et al. (2019). Calibration and application of passive sampling for per- and polyfluoroalkyl
substances in a drinking water treatment plant. J Hazard Mater 362:230–237.
Rosenmai AK et al. (2018). Effect-based assessment of recipient waters impacted by on-site, small
scale, and large scale waste water treatment facilities – combining passive sampling with in
vitro bioassays and chemical analysis. Sci Rep 21;8(1):17200.
Gobelius L et al. (2018). Per- and polyfluoroalkyl substances in Swedish groundwater and surface
water: Implications for Environmental Quality Standards and drinking water guidelines.
Environ Sci Technol 52:4340-4349.
Tröger R et al. (2018). Micropollutants in drinking water from source to tap - method development
and application of a multiresidue screening method. Sci Total Environ 627:1404–1432.
McCleaf P et al. (2017). Removal efficiency of multiple perfluoroalkyl substances (PFASs) in drinking
water using granular activated carbon (GAC) and anion exchange (AE) column tests. Water
Res 120:77-87.
SLU: Karin Wiberg, Agneta Oskarsson, Lutz Ahrens, Rikard Tröger och Stephan Köhler
Uppsala universitet: Björn Hellman
Mittuniversitetet: Anna Olofsson
Livsmedelsverket: Heidi Pekar och Anders Glynn