Kontaktperson ackreditering
Institutionen för vatten och miljö, Avdelningen för geokemi och hydrologi, laboratorium
Det är nödvändigt att ha en hög kvalitet vid provtagning och analys inom miljöövervakning. En hög kvalitet gör det möjligt att jämföra resultat och använda dem som beslutsunderlag.
För att förvissa oss om att vi har en hög kvalitet i vårt arbete använder vi oss av ett kontrollsystem som ser till att vi uppfyller de kvalitetskrav som ställs. Kontrollsystemet kan ses som en kvalitetsstämpel som vi kallaer en ackreditering.
Institutionens ackrediterade verksamhet bedrivs vid miljöanalytiska laboratoriet vilket är uppdelat i tre underlaboratorier, biodiversitetslaboratoriet, vattenkemiska laboratoriet samt laboratoriet för organisk miljökemi.
För att bli ackrediterad prövas kompetens, rutiner och metoder så att alla kvalitetskrav uppfylls enligt en standard. Därefter kontrollerar Swedac (styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) regelbundet att man fortsätter att leva upp till kraven för sin ackreditering.
Laboratorierna är sedan början av 1990-talet ackrediterade som provningslaboratorium enligt den internationella standarden ISO/IEC 17025:2017.
Kvalitetssystemet är uppbyggt kring en kvalitetsmanual som definierar grundläggande regler och krav. Den uppdateras vid behov, dock minst en gång per år. I kvalitetsmanualen finns rutiner och dokument som ger skriftliga instruktioner om hur laboratoriernas aktiviteter ska genomföras praktiskt.
Laboratoriet ansvarar för proverna från och med att de kommer in till laboratoriet, tills att resultaten rapporterats. I vissa fall ansvarar laboratoriet även för provtagningen i sjöar och vattendrag.
Prefekten har det övergripande ansvaret för laboratoriernas kvalitetssystem. Avdelningscheferna respektive laboratoriechefen ansvarar för genomförande, uppföljning och revision av kvalitetssystemet och dess dokumentation i samarbete med de kvalitetsansvariga.
Som kontroll av att arbetet vid laboratorierna uppfyller ställda kvalitetskrav genomförs revisioner. Dessa omfattar såväl dokumentation som praktiskt arbete och genomförs regelbundet. Vi genomför interna revisioner årligen. Tillsyn av ackrediteringsorganet, SWEDAC, sker med ett intervall på 16 månader.
Hanteringen av proverna kan påverka analysresultatet, exempelvis provtagningsmetod, provförvaring, transporttid, analysmetod och –förfarande m.m. Dessa faktorer kategoriserar vi som analysosäkerhet och är något vi arbetar för att minimera.
För att ha kontroll över analysosäkerheten används en rad olika hjälpmedel, såsom interna kontroller och certifierat jämförelsematerial. Kontroller kan också bestå av regelbundna kalibreringar som är provningsjämförelser mellan olika laboratorier (både nationella och internationella). Detta säkerställer jämförbarheten mellan de olika deltagande laboratorierna.
Utvecklingen av analysmetoder och analysinstrument innebär att man ibland måste byta metod. Detta ska då ske på ett sådant sätt så att det säkerställer möjligheterna att kunna använda och tolka tidsserierna. Bytet skall vara väl testat och dokumenterat innan bytet genomförs.
Förutom att säkerställa att analysen ger korrekta resultat gentemot kontrollproverna sker även en omfattande kvalitetssäkring gentemot tidigare erhållna resultat.
Avdelningen för ekologi och biodiversitet ansvarar för att genomföra de nationella miljöövervakningsprogrammen för växtplankton, djurplankton, bentiska kiselalger, akvatiska växter och bentiska evertebrater i sjöar och vattendrag på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Avdelningen för organisk miljökemi och ekotoxikologi ansvarar för den nationella miljöövervakningen av pesticider på uppdrag av Naturvårdsverket. Detta omfattar mätningar av bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten i typiska svenska jordbruksområden samt mätningar av nederbörd på utvalda platser. De luft- och sedimentprover vi analyserar är inte ackrediterade metoder.
Avdelningen för geokemi och hydrologi ansvarar för de vattenkemiska delarna av den nationella miljöövervakningen av sjöar och vattendrag i Sverige på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
i har välutvecklade rutiner såväl för kontroll av inkommande prover som för kontroll av inkommande information (så som stationsnamn, temperaturvärden osv). Granskning av resultat utförs dels automatiskt i laboratoriets databas och dels av vår utbildade och ackrediterade personal.
Varje analysresultat jämförs automatiskt i laboratoriets databas med resultat från de senaste tillfällena från stationen. Då analysresultatet avviker från de uppställda kriterierna genereras automatiskt en omkörning vars resultat granskaren senare tittar vidare på. Därefter genomförs ett flertal matematiska beräkningar och logiska kontroller för att säkerställa extremvärden och logiska förhållanden mellan olika variabler (se under rubriken Kvalitetssäkringsmetodik).
Vid oförklarlig avvikelse av mätresultat från tidsserie eller logiskt förhållande mellan olika variabler omanalyseras provet. Det nya värdet leder till tre olika scenarier:
1. Omanalysvärdet bekräftar det första analysvärdet. I så fall godkänns originalvärdet.
2. Resultatet från omanalysen avviker från det gamla resultatet och...
2a. det nya avvikande resultatet stämmer bättre överens med det förväntade värdet (i tidsserien, matematisk modell eller logiskt förhållande). I så fall underkänns det gamla värdet i LIMS och det nya värdet godkänns. En felsökning av det första analysvärdet görs.
2b. det nya avvikande resultatet stämmer fortfarande inte överens med det förväntade värdet (i tidsserien, matematisk modell eller logiskt förhållande). Provet körs om ytterligare en gång alternativt görs en utredning.
Om ett resultat avviker mycket från det förväntade värdet trots omkörningarna så görs en utredning av avvikelsen.
I vissa enstaka fall då det efter omanalyser inte är möjligt att komma fram till logiska värden, så stryks det mest orealistiska värdet. Så kan vara fallet till exempel när resultatet för fosfatfosfor är avsevärt högre än det för totalfosfor, eller när totalkväve-värdet är avsevärt lägre än summan av ammonium-, nitrit- och nitratkvävet.
Beräkning av anjoner och katjoner som används vid kvalitetssäkringen
I beräkningen nedan används enheterna mekv/l för joner och alkalinitet samt mg/l eller mg/l för närsalter, metaller och TOC.
Vid avvikande resultat undersöks data närmare (se under rubriken Våra Kvalitetssäkringsrutiner).
Prov där labbdatasystemet skapat automatiska omkörningar granskas manuellt.
De samband som granskas är: