Bakgrund
När vi levererar data från våra inventeringar vill vi att kvaliteten på data ska vara hög, att det statistiska underlaget för datainsamling ska vara robust och att de resultat vi presenterar uppfyller de krav som efterfrågas, t.ex. vad gäller skattningarre naturtyper inom samma ramverk föranledde arbetet med att utveckla en ny stickprovsdesign.
De grundläggande principerna för den gemensamma stickprovsdesignen beskrivs här. Hur stickprovsdesignen sedan är modifierad för de olika inventeringarna beskrivs under respektive inventering.
Behov av en modern stickprovsdesign
En stor nytta med miljöövervakning är när den kan bidra med långa tidsserier som säger något om hur ett fenomen förändrats över tid. Samtidigt finns många svårigheter med det: Vilka fenomen vi är intresserade av att följa ändras över tid, var de finns förändras över tid (så vi kan inte enbart följa platser där de finns nu), och teknologiska framsteg förändrar förutsättningarna för övervakningen. För att ge våra nya inventeringar bästa möjliga förutsättningar att bidra med långa tidsserier framöver vill vi göra dem så flexibla att de går att anpassa när förutsättningar för och behov av dem ändras. Där kommer vår nya stickprovsdesign in.
Generellt ramverk som kan anpassas efter hur ovanlig en naturtyp är
Stickprovsdesignens flexibilitet behövs redan idag eftersom våra inventeringar ska kunna leverera data på såväl vanliga som relativt ovanliga naturtyper. För att vi ska kunna rapportera resultat även regionalt, t.ex. för kontinental region till EU:s Artikel 17-rapportering, så kan samma system användas för att regionalt kunna använda tätare stickprov vid behov.
NILS fjäll-, gräsmark-, havsstrand- och lövskogsinventeringar följer alla samma grundläggande principer för stickprovsdesign. I ett första steg väljs ett stickprov av trakter och i ett andra steg väljs provytor/linjekorsningspunkter för fältbesök baserat på fjärranalys. Utöver en design med två steg inbegriper stickprovsdesignen även ett antal andra statistiska metoder som tillsammans skapar en mer flexibel, långsiktig och hållbar inventeringsmetodik. De flesta av metoderna har använts tidigare i olika inventeringar, här kombinerar vi dem inom samma design.
Styrkan i designen
Två steg där fjärranalys används som grund för urval av ytor att besöka i fält ökar inventeringens kostnadseffektivitet. Ytor som garanterat saknar eftersökta fenomen identifieras med hjälp av fjärranalys och behöver inte fältinventeras. Det gör att vi kan använda täta stickprov för att inventera ovanliga naturtyper. Det gör också att vi kontinuerligt kan fortsätta att utveckla och förbättra vår inventering när nya underlag och metoder för fjärranalys utvecklas, utan att det påverkar vår inventering negativt eftersom det ingår som en del i vår stickprovsdesign.
Balanserat urval av gör att stickprovet blir mer representativt.
Koordinerat urval av trakter ökar inventeringarnas livslängd.
Hierarkisk design där glesa stickprov är delmängder av tätare stickprov. Den hierarkiska designen ger en flexibilitet och skalbarhet vilket gör det möjligt att enkelt välja eller kombinera stickprovstätheter utifrån behov och budget.
Figur 1. En schematisk figur över de steg som ingår i stickprovsdesignen och hur de används inom gräsmarksinventeringen. I det första steget väljs trakter (A) slumpmässigt ur urvalsramen, med hjälp av ett koordinerat balanserat urval. Provytorna inom trakterna klassas genom fjärranalys, i gräsmarksinventeringen är det en flygbildsinventering (B). Klasserna från fjärranalysen kombineras därefter till urvalsklasser. I det andra steget görs ett slumpmässigt koordinerat urval av provytor (C) för fältbesök Även för havsstrand- och lövskogsinventeringarna så består fjärranalyssteget framförallt av flygbildsinventeringen. I fjällinventeringen så används istället bl.a. satellitdata i modeller för att klassa provytor.
