Designen i NILS fjällinventering är en inventering i tvåsteg som använder samma urvalsram som NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar. Men fjällinventeringen använder sig av endast en stickprovstäthet (som vi kallar psu 4, se Adler et al. 2022) och som innebär ett totalt antal av 196 stycken 1 km2 trakter som inventeras i en femårig rotation (1/5 del ~40 trakter) per år. Designen är utformad så att vi även kan inkludera de äldre trakterna, från 2003-2019, det vi kallar NILSbas, se mer om den inventeringen i Ståhl et al. 2011.
Modeller som bas för urval av provytor för fältbesök
I fjällinventeringen fungerar modellerna som fas 1, till skillnad från NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringarna där flygbildsinventering används som första steg för att välja ut provytor för fältbesök. Från dessa modeller skapar vi nyproducerade vegetationskartor i varje trakt. Modellerna görs ifrån ett antal olika indataskikt, fjärranalysdata (nationella laserdata, och en tidserie av Sentinel 2 optiska data från 2017 och framåt) i kombination med tidigare inventeringsdata från NILSbas och MOTH.
Det som görs med manuell flygbildinventering är en översiktlig genomgång via ortofoto av alla trakter för att rensa bort alla de som garanterat inte innehåller minst 0,1 ha öppen fjällyta.
Många fler provytor per trakt
Varje trakt innehåller här 1600 provytor (istället för 196 som i gräsmarks- och lövskogsinventeringarna), som klassificeras via modellerna i fyra olika urvalgrupper.
Grupp 1: vatten, permanent snöfält/glacier, branter, exploaterad mark
Grupp 2: substratmark
Grupp 3: vegetation dominerat av ris/dvärgväxter
Grupp 4: vegetation som domineras av gräs/myr/videbuskar
Grupp 1 innehålla bara ytor som antingen är ointressanta för en vegetationsinventering eller är för farliga att inventera i fält med konventionella metoder. Därför väljs alla provytor som klassas som grupp 1 bort från urvalet för fältbesök. Utifrån de provytor som klassas som grupp 2, 3, och 4 samplas maximalt 12 provytor för fältbesök enligt balanserat urval, där de mer ovanliga får större chans att besökas
Figur 1. Design i fjällen i bilder - Utifrån urvalsramen, ett rutnät som täcker hela fjällen tas flera stickprov med olika tätheter. Varje trakt innehåller här 1600 provytor, som klassificeras via modellerna (exempelvis till klasserna hedar, bart substrat samt gräs, myr, buskmark och snölega i en klass). Utifrån dessa samplas maximalt 12 provytor enligt balanserat urval, där de mer ovanliga får större chans att besökas. I fält tas många klasser och variabler i 5 olika storlekar på provyta, fotona visar en provyta från sidan och samma yta uppifrån via drönare. De gula pilarna visar fotoriktningen.
