Den gröna ryggraden - en dag om EU och svensk naturvård

Senast ändrad: 12 maj 2023

Alltsedan Sverige gick med i EU 1995 har svensk naturvård påverkats av nya rättsakter, inte minst av fågeldirektivet och habitatdirektivet. Blev det som det var tänkt? Det har helt klart inneburit en omställning i vårt arbete med att bevara arter och naturtyper. För att nyansera debatten vill vi med den här konferensen förtydliga och reda ut missförstånd om bland annat referensvärden, rapportering och bevarandestatus. Vi vill även belysa hur EU:s lagstiftning påverkar arbetet på regional nivå samt snegla runt hörnet på det som komma skall.

Program

26 april

Moderator är Eva Thörnelöf

09.00 Välkommen!  (video)
Mark Marissink, Chef SLU Artdatabanken Sveriges lantbruksuniversitet, Anna Lundhagen, vicerektor SLU  

09.10 EU nature legislation - promise, performance and future perspectives (video, PDF)
Reflections on the origins, objectives and implementation on the Birds and Habitats directive. Assessing their role and contribution in the context of evolving EU biodiversity policy. 
Dr Micheál O’Briain - Former Senior Expert and Deputy Head of the Nature Unit in DG Environment of the European Commission.

09.45 Kaffe

10.30 Vad har EU-medlemskapet betytt för svensk naturvård? (video, PDF)
En personlig betraktelse om EU:s inverkan på svensk naturvård genom åren.
Jan Terstad

10.45 Juridiken om djur i diken. Naturvård ur ett rättsligt perspektiv (video, PDF)
Tankar om EU:s rättsakter, svensk lagstiftning och rättstillämpningen. Om relationen mellan direktiv, förordningar och svensk lag ifråga om naturvård.
Christina Olsen Lundh, mark- och miljödomstolen.

11.00 Regeringens naturvårdspolitik (video)
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Utfrågning

11.30 Utdelning av SLU Artdatabankens naturvårdspris (video)

11.45 Lunch

13.10 Hur utvärderar man bevarandestatus? (video, PDF)
Vi får reda på hur bevarandestatusen för arter och naturtyper på nationell nivå och EU nivå utvärderas. Vilka kriterier är det som ska användas? Det är mycket fokus på arealer och populationer, men det är bara en del av kriterierna. Hur aggregeras informationen på biogeografisk nivå för att bli användbar för EU?
Mora Aronsson, SLU Artdatabanken

13.30 Hur mycket är nog: Evidens eller förhandling? (video, PDF)
Vilka vetenskapliga metoder finns för att beräkna hur mycket naturliga skogsmiljöer som behövs? Går det att svara på den återkommande frågan om referensvärden och areal? Ett naturvetenskapligt sätt att se på det och hur väger man in den brukade skogen? Är det tillräckligt med det vi hade 1995? Är det vi hade då ett gynnsamt referenstillstånd?
Per Angelstam, Professor emeritus i skogs- och naturresursförvaltning vid SLU.

13.45 Hur fungerar arbetet med Natura 2000 regionalt – några exempel från Skåne (videoPDF)
Hur går arbetet med formellt skydd av Natura 2000-områden? Hur använder Länsstyrelsen bevarandeplanerna? Åtgärder/förvaltning i Natura 2000-områden – exempel från ett Lifeprojekt – SandLife.
Cecilia Backe, Länsstyrelsen Skåne

14.10 Nästa steg ett miljardprojekt! (videoPDF)
Behov, kapacitet och möjlighet för kommande vattendragsrestaurering i Norrland.
Mattias Sundqvist, Länsstyrelsen Västerbotten

14.20 Panel: Fungerar naturvårdsdirektiven för att rädda biologisk mångfald? (video)
Utmaningar och framgångar. Varför förekommer så många missförstånd? Paneldiskussion om det vi har hört om under dagen.
Claes Svedlindh, Naturvardsverket; Magnus Kindbom, LRF; Rebecca Nordenstam, Naturskyddsforeningen; Christina Olsen Lundh, Vänersborgs tingsrätt

15.00 Kaffe   

15.30 Om restaureringsförordningen, annan EU-politik och hur det påverkar oss. (videoPDF)
Linda Berglund, WWF
Jessica Nordin, SÖDRA (video)
Diskussion (video)

15.50 Avslutning (video)
Eva Thörnelöf och Mark Marissink

16.15 Slut

 

27 april

Digitalt seminarium om naturtyper

En djupdykning i naturtyper med diskussioner på en övergripande nivå, för att ge grundförståelse för alla naturtyper i Art- och habitatdirektivets bilaga 1. Det kan vara luddiga avgränsningar. Hur skiljer sig till exempel svämlövskog från en översvämmad trivial skog?  Och är en trädklädd betesmark samma sak i norr som i söder?

Vi går igenom klassificeringen av naturtypsdefinitioner. Vad står det i direktivet och hur används det i praktiken? Och varför finns det egentligen en Bilaga 1?

Det blir parallella sessioner där vi tillsammans går igenom olika naturtyper. I anmälan kan man beskriva sina behov och vilken grupp man vill helst vara med i: Skog, Odlingslandskap, Marina kustmiljöer, Fjäll, Hav, Våtmarker eller Sjöar och vattendrag.

Vi kommer att be dig som deltagare att i förväg förbereda frågor och dela med dig av exempelbilder. Mer information om detta kommer strax innan konferensen. Tipsa gärna kollegor från olika delar av organisationen och geografisk placering att delta!

 

08.30 Inledning
Lena Tranvik och Johan Samuelsson, SLU Artdatabanken

08.40 EU:s naturtyper – historiken och resultatet (video, PDF)
Historiken, hur togs listor och definitioner fram. Fördelning och variation av de olika naturtyperna i Europa jämfört med Sverige och varför det behöver se olika ut.
Mora Aronsson och Wenche Eide, SLU Artdatabanken

08.55  Att sortera naturen i lådor - hur förstår vi vad vi talar om? (video, PDF)
Om betydelsen av naturtyper för internationella och nationella mål och praktiskt arbete.
Anna Lindhagen, Naturvårdsverket.

09.15 Paus

09.30 Naturtypsinventeringar inom Nationella Inventeringar av Landskapet (NILS) (video, PDF)
Klassning och kvalitetsbedömning av naturtyper i fält, ett underlag för internationell och nationell rapportering.
Henrik Hedenås, SLU

09.50 Klassning av Natura 2000 Naturtyper inom skyddade områden, NNK (video, PDF)
Så gör vi när vi karterar områden inom områdesskydd. Klassning, underlag och kriterier.
Petra Odentun, Metria

10.10 Djupdykning eller skrap på ytan (videoPDF)
Om kartering och klassning av marina naturtyper
Karl Svanberg, Länsstyrelsen i Södermanlands län

10.30 Paus

10.45 Parallella sessioner. Skiljelinjer och avgränsningar i klassificeringen av naturtypsdefinitioner. (Spelades inte in på video)

  • Skog (Henrik: PDF; Petra: PDF; Vita: PDF)
  • Gräsmarker, terrestra stränder och kustdyner.
  • Marina naturtyper i kust och hav
  • Våtmarker, sjöar, vattendrag och fjäll

12.00 Lunch

13.15 Parallella sessioner. Forts.

  • Skog  
  • Gräsmarker, terrestra stränder och kustdyner.
  • Marina naturtyper i kust och hav
  • Våtmarker, sjöar, vattendrag och fjäll

15.00 Slut

 

 

.