Förbättrat utnyttjande av regionalt odlade proteinfoder

En övergång till gårdsprocessat kraftfoder där proteintillskottet kommer från hemodlade eller regionalt inköpta svenska proteinkällor skulle i de flesta fall förbättra mjölkgårdarnas ekonomi och konkurrenskraft. Det skulle också ge miljöfördelar och förbättra bilden av svensk mjölkproduktion. Trots omfattande belägg för att det är en både ekonomiskt och miljömässigt lönsam åtgärd hade det ännu inte skett någon stor förändring i den riktningen när projektet inleddes och stora mängder sojaprodukter och palmkärnkaka importerades för att användas till proteinfoder. De viktigaste orsakerna till att de inhemska proteinfodren inte slagit igenom i den utsträckning de förtjänar är troligen praktiska frågor i hanteringen på gårdarna samt oro för sänkt mjölkproduktion och för hygieniska problem som salmonellautbrott. I detta projekt har vi utformat beskrivningar av funktionella system för olika typer av gårdar och även utbildat rådgivare. Systemen omfattar hela kraftfoderhanteringen med både proteinfoder och spannmål.

Rapporter

Tekniklösningar för egenproducerat kraftfoder i besättningar med mjölkkor, en exempelsamling (HUV Rapport 299)

Grundläggande foderhygien - med fokus på mikrobiologiska faror i lokalproducerat foder till mjölkkor (HUV Rapport 300)

Konservering och gårdsberedning av kraftfoder till kor (HUV Rapport 303)

Investeringskostnader, driftkostnader och energibehov för egen kraftfoderanläggning på mjölkgård (HUV Rapport 305)

Pelletering av spannmål på egen gård (HUV Rapport 307)

Demonstrationsgårdar

Till projektet knöts fem demonstrationsgårdar i form av mjölkgårdar i södra och mellersta Sverige som investerat i teknik för hantering av kraftfoder i egen regi. De kan efter överenskommelse ta emot studiebesök av lantbrukare som vill ta del av demonstrationsgårdens lösningar. Nedan finns de gårdsbeskrivningar som bygg- och foderkonsulter från rådgivningsorganisationer gemensamt upprättat för varje demonstrationsgård.

Glindrans gård, Södermanlands län
Kullingsjö lantbruk, Västra Götalands län
Markestad gård, Jönköpings län
Kalset Mjölk, Jönköpings län
Nöbble gård, Kalmar län

Hantering av fodret

När det gäller hanteringsfrågorna har förutsättningarna ändrats under de senaste åren eftersom gårdarna har blivit större (fler kor/besättning) och nu kan bära en större investering i utrustning. Det har dock i stor utsträckning saknats kunskap bland rådgivare och lantbrukare om hur sådana  hanteringsanläggningar bör utformas. I projektet har vi utformat beskrivningar av funktionella system för olika typer av gårdar och även utbildat rådgivare i ämnet för att säkra långsiktig tillgång på kunskap. Oron för att inhemska proteinfoder som raps skulle leda till sänkt mjölkproduktion jämfört med soja verkar obefogad enligt flera forskningsrapporter publicerade det senaste decenniet. Även om foderråvarorna i och för sig är likvärdiga finns dock ett annat problem att bemästra vid gårdshantering, nämligen variationer i fodrets proteinhalt. Med industripelletterat proteinkraftfoder finns större förutsättningar att hålla en jämn kvalitet än med foder processat på gården. Det finns därför ett behov av uppföljning och styrning av utfodringen av proteinfoder processat på egna gården för att undvika endera underutfodring med sänkt avkastning som följd, eller kostsam överutfodring med kväveförluster till omgivningen.

Urea som indikator

Mjölkens ureahalt avspeglar väl kons proteinförsörjning och kan användas som indikator. Den billiga och snabba metod med infraröd analys som finns tillgänglig behövde dock jämföras med traditionella laboratoriemetoder under olika förhållanden för att på ett tillförlitligt sätt kunna användas i foderstyrningen.

Projektets mål

I projektet har vi angripit de hinder som finns för att hemmaodlat eller regionalt odlat proteinkraftfoder slår igenom i svensk mjölkproduktion.