Knärot, björktrast, rosenticka – att använda rapporterade data i naturvården

Senast ändrad: 12 maj 2023

Rapporterade artdata används dagligen som beslutsunderlag inom naturvård, markanvändning och samhällsplanering. Det handlar om data från tiotusentals naturkunniga privatpersoner, professionella aktörer och systematiska inventeringar. Hur kan vi tolka all denna information, förbättra och samverka på bästa sätt?

Person i närbild framför karta ser genom kikare som riktas rakt mot oss. Grafik

Flora- och faunavård 2022 behandlade medborgarforskares och myndigheters rapportering och användning av observationsdata för arter och naturmiljöer.

Konferensens dag ett ägde rum i Uppsala, på SLU Campus i Ultuna. Om man anmälde sig kunde man delta digitalt istället. Dag två var digital.

Detaljerat program 2022 (pdf)

27 april

Moderator är Pav Johnsson

09.00 Välkommen! (video)
Mark Marissink, Chef SLU Artdatabanken Sveriges lantbruksuniversitet, Torleif Härd, dekan fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap SLU

Artfynd i mitt dagliga arbete (video, pdf)
Hur jag och mina kollegor på Länsstyrelsen använder artfynd i insatser för hotade arter och i exploateringsärenden.
Tommy Karlsson, Länsstyrelsen

Sveaskogs arbete med arter/artfynd (video, pdf)
En beskrivning av på vilka sätt vi använder artobservationer i vårt dagliga arbete.
Peter Bergman, Sveaskog

Mängder av data och olika källor men hur hänger det ihop? (video, pdf med talaranteckningar)
Vad finns det för artobservationsdata och hur kommer man åt det? Vi ger en samlad bild av dataflöden och datatillgång och hur man kommer åt dem via API:er.
Debora Arlt, SLU Artdatabanken

Frågor

Paus

Vad händer nu med hantering av fynddata i skogsbruk? (video, pdf)
Artskyddsfrågan är i hetluften och Skogsstyrelsen har fullt upp med pågående rättsutveckling inom artskyddet. Hur använder Skogsstyrelsen rapporterade artdata en vanlig dag och vad har förändrats med de senaste domarna?
Magnus Pettersson, Skogsstyrelsen

Paneldiskussion (video)
Magnus Pettersson, Peter Bergman

Lunch

15 år med Samverkan om artdata och Artsök (video, pdf)
Varför och hur länsstyrelsernas ”Samverkan om artdata” kom till och fortsätter.
Helena Rygne och Per Flodin, Länsstyrelsen

Artdata i kommunerna (video, pdf)  
Kommunerna i Västra Götaland samarbetar för att hitta en modell för hur artdata kan göras mer lättillgängligt i kommunerna genom GIS-verktyg. Även samverkan kring hur artdata kan användas i olika kommunala beslut och processer.
Matilda Chocron, Borås stad

Frågor

Kvalitet, vad är det? (video, pdf)
Några tankar om begreppet kvalitet. Bedömningen av kvalitet i fynddata är en fråga om tillämpning och ligger i betraktarens ögon. Egenskaper i fynddata som är viktiga i ett sammanhang kan vara otillräckliga i ett annat.
Per Flodin, Länsstyrelsen

Vilka data används när den svenska rödlistan tas fram? (video, pdf)
Vi går igenom viktiga dataset som används när rödlistan tas fram för att se populationstrender och göra bedömningar. Vad krävs av dessa art- och habitatdata för att bli användbara? Vilka viktiga data saknas och vi betonar vikten av tidsserier.
Ulf Bjelke, SLU Artdatabanken

Nollfynd och checklista (video, pdf)
Fördelen med checklistor och vad de visar om rapportörers generella rapporteringsbenägenhet och vilka arter som delvis missas vid den vanliga spontanrapporteringen.
Tomas Pärt, SLU

Validering eller rättare sagt verifiering (video, pdf)
Hur fungerar validering eller för att matcha internationellt språkbruk – verifiering? Hur arbetar vi med frågan och finns det skillnader mellan olika inventeringar? Hur kan vi bli ännu bättre?
Johan Nilsson, SLU Artdatabanken

Paus

Vem rapporterar i Artportalen? (video, pdf)
Artportalens rapportörer ur ett genus och åldersperspektiv, trender över tid för detta, och hur det relaterar till medborgarforskningens grundtankar om att den ska kunna demokratisera forskningen/tillgången till kunskap i samhället.
Mari Jönsson, SLU Artdatabanken

En standard som förenklar och vässar din inventering (video, pdf)
Vad innebär en standardiserad naturvärdesinventering? Till hösten kommer nya SIS-riktlinjer; vad är nytt och vad innebär det för mig? Hur har förändringarna tagits emot och hur ser framtiden ut?
Anders Sjölund, Trafikverket

Frågor

Vad en droppe vatten kan säga (video, pdf)
E-DNA, hur kan det användas? Begränsningar och potential. Erfarenheter att driva eDNA-projekt och att applicera metodiken inom miljöövervakning.
Patrik Bohman, SLU

Artrapportering – nu, då och i framtiden (video, pdf)
Från portör till barcoding.
Pav Johnsson

Avslutning (video)
Mark Marissink, chef SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet

 

16.30 Mingel och snittar Svenska artprojektet 20 år!

 

 

28 april

Digitalt seminarium

08.15   Lobby

08.30   Inledning av dagen.

Om skyddsklassning av arter                                                     
De flesta rödlistade arter hotas främst av att deras livsmiljö försämras eller förstörs. Men hoten kan också utgöras av störning eller insamling, för vissa arter även förföljelse. Varför blir en art skyddsklassad och vilka arter handlar det om? Det är viktigt att skydda de mest känsliga arterna men det finns också nackdelar med att fynden döljs. Vilka problem kan vi se och vilka har vi löst?
Ulf Bjelke, Johan Nilsson och Jan Edelsjö, SLU Artdatabanken

Visning av länsstyrelsernas Artsök        
Vilka funktioner Länsstyrelsen har fokuserat på i sökverktyget Artsök. Varför har vi gjort de val vi har gjort? Hur kan man ta del av Artsök om man inte arbetar på Länsstyrelsen?
Helena Rygne och Per Flodin

Frågor

Exempel från en eller rättare sagt flera kommuner
Hanteringen av fynddata i kommuner varierar mycket. Hur kan man använda Artsök i Länsstyrelsens externa webbGIS för att söka efter artfynd? Och går det att använda fynden i Q-GIS? Vi får höra om praktiskt arbete med artfynd, bedömning av fyndens kvalité, Artportalen och utmaningar för en kommunekolog.
Per Karlsson Linderum, kommunekolog för sydnärkekommunerna Askersund, Laxå och Lekeberg.

Paus

Åtkomst av artdata från SLU Artdatabanken                                             
Om SLU Artdatabankens API:er, hur de fungerar och vad de vad de innehåller. När är det bättre med Artsök, eget GIS, Fyndkartor, bygga mot API:er. Det finns inget givet svar men vi försöker reda ut och visa hur olika verktyg kan komplettera varandra. 
Debora Arlt, Martin Käck, Artur Larsson, SLU Artdatabanken

Frågor

Paus

En gemensam modell för naturdata och systematiska artobservationer          Beskrivning av Naturvårdsverkets Datavärdskap för Naturdata där datavärdarna Lunds universitet och SLU Ardatabanken samverkar. Hur tillgängliggör vi observationsdata på enhetligt sätt för att öka användbarheten.
Hanna Ilander, Naturvårdsverket och Annelie Jönsson, Lunds universitet.

Paneldiskussion

Lunch

Lär dig att artbestämma med Artfakta                       
Det finns olika sätt att komma fram till vilken art man har hittat. Vilket som passar bäst beror lite på användarens förkunskaper. Många gånger är det en kombination av bild, text och en nyckel som löser problemet. Vi visar hur man kan komma igång och tittar närmare på funktionerna Jämför arter, Nycklar, Galleri samt lite om filter och övrig information som kan användas för artbestämning.
Artur Larsson, SLU Artdatabanken

Nyckla gyllensandbi med digitala bestämningsnycklar               
Praktiskt exempel och översikt över att digitala nycklingsverktyg.
Niklas Johansson, SLU Artdatabanken

15.00 Slut

 

 

 

.